22 miljoner kronor minus för sjukvården förra året

Det var Karolinska som han fakturera betydligt mer än vad både sjukvårdsförvaltningen på gotland och Karolinska hade trott. Sammanlagt svarade därför regionsjukvården för nästan hälften av hela underskottet på 22 miljoner kronor.
Av verksamhetsberättelsen för 2004 framgår vidare att det hände ganska många förändringar inom främst lasarettsvården,. Det elektroniska journalsystemet Take care infördes. Något som har vållat en hel del debatt och protester. enligt sjukhusledningen så tror man att 20 läkarsekreterare kan sparas in med hjälp av snabbare och effektivare administration.
Både sekreterare och läkare har protesterat mot att dra ner på antalet sekreterartjänster. Förvaltningschefen Jan-Olof Henriksson tror fortfarande att det är möjligt att minska men att man ska göra det under 1-2 års sikt och att man ska försöka genomföra det utan att säga upp.

Ökad säkerhet
? Vi ska försöka hitta personliga lösningar, för att slippa säga upp. Det här är en stor förändring som inte är i mål ännu. Vi försöker spara pengar. Samtidigt blir kvalitén bättre. Det här systemet ger rationaliseringseffekter. Var man än är så ska man kunna gå in och titta i en journal. Elektroniska recept förenklar också, liksom så småningom att skriva in remisser och labbsvar, säger Jan-Olof Henriksson.
? Säkerheten ökar enormt. Men baksidan är jobb som försvinner på 1-2 års sikt. Men än är det inte klart vad man kan ta bort i form av läkarsekreterare. Sedan kommer man i framtiden att kunna diktera in elektroniskt och sedan ha röststyrt rakt in i journalen, fortsätter Jan-Olof Henriksson.
Nytt blev också förra året med en särskild enhet för onkologi (cancersjukdomar). enheten leds av doktor Nina Cavalli-Björkman. Till den nya enheten har man också kunnat överföra 11 tjänster från kvinnokliniken, som numera bara har veckoavdelning och alltså stängt i helgerna.
Med hjälp av en regionvårdsutredning har man lyckats bromsa kostnaderna och öka intäkterna. Trots att antalet remisser har ökat så har antalet helikoptertransporter minskat genom att en del patienter har kunnat åka till vård på fastlandet på annat sätt. En ny datortomograf har installerats. Den är oerhört mycket snabbare än den gamla, men har haft en del barnsjukdomar. Det är också så att datortomografen kan klara av mer än vad den används för. Det skulle enligt sjukvårdschefen Henriksson behövas en röntgenläkartjänst till.

Nya dialysenheten
Ny njurenhet och medicinsk mottagning håller på att byggas ut i sjukhusparken ut mot havet. Därmed frigörs en vårdrundel som barnkliniken kan utnyttja. Samtidigt blir det i den nya byggnaden också plats för ett större sammanträdesrum för hälso-och sjukvårdsnämnden.
Frågan om var maten ska tillagas, bland annat för både vård, omsorg och skola, väntas snart få sitt svar. I dag tas ju mat från Sala till Gotland. Förhoppningar finns att maten ska kunna lagas här i stället. Kanske kan detta komma i gång nästa år. En så kallad Ö-lägesrapport visade att man är mycket effektiva inom den gotländska hälso- och sjukvården. Och att man är underfinansierade! framhåller vårdchefen Jan-Olof Henriksson.
Samarbetet med Stockholms läns landsting, SLL, och karolinska, har ökat under 2004. En rad programarbeten pågår också (Forum) där Gotland får vara med. Tsunamin påverkade även sjukvården på Gotland. Jan-Olof Henriksson konstaterar att katastroforganisationen här lokalt har fungerat utmärkt.
Slutligen så pågår utredning om olika prioriteringar ute på klinikerna. Det handlar också om vilka typer av åkommor som ska prioriteras före andra.