16 miljoner kronor ökade till 24 miljoner på bara ett år
- Vi får betala cirka tre miljoner kronor extra bara för att bygget inte är i Visby.Det sa kommunalrådet Brittis Benzler (v) när hon vid kommunfullmäkatiges sammanträde i går skulle förklara varför kostnaden för att bygga om Kräklingbo skola ökat så kraftigt.
Lena Celion (m) menade att det måste skapas en bättre politisk kontroll över byggprocesserna.
Skenar iväg
- Alltför ofta får man en känsla av att det här är processer som skenar iväg av egen kraft, sa hon.
När det gäller den nu aktuella ombyggnaden av Kräklingbo skola handlar det om en kostnadsökning på cirka nio miljoner kronor. Pengar som fullmäktige beslutade att skjuta till eftersom man anser bygget så viktigt.
Men först diskuterade man en god stund hur det kunde bli så.
Brittis Benzler, som även är ordförande i barn- ocha utbildningsnämnden, förklarade att när nämnden i fjol tog sitt beslut om ombyggnaden var totalkostnaden beräknad till 16 miljoner kronor. (Redan då hade projektet stigit med cirka sex miljoner kronor från det allra första förslaget som förelåg för 4-5 år sedan.)
Svårt att förstå
- Vad som sedan hände under året har både jag och övriga nämnden svårt att förstå. Hur kunde 16 miljoner bli 24 miljoner på bara ett år! sa Brittis Benzler.
En förklaring hon fått är att vissa saker förbisetts vid projekteringen. En annan är att ingen vill bygga på landet!
- Man har sagt mig att kostnaden ökar med cirka tre miljoner kronor bara för att huset inte ligger i Visby.
Detta var en uppgift som fick många av fullmäktigeledamöterna att dra efter andan.
Extraanslag beviljades
Men extraanslaget beviljades och enligt planerna ska bygget vara klart till höstterminen 2007. Då lägs Östergarns skola ned och alla elever i området går i Kräklingbo. Skolan kommer efter ombyggnaden att kunna ta emot mellan 70 och 75 elever.
Skolfrågor upptog en stor del av kommunfullmäktiges sammanträde igår. I interpellationsdebatten sist på dagordningen fanns två skolärenden. Dels Lilian Edwards (m) fråga om lärarsituationen i de gotländska skolorna och dels Eva Gahnströms (c) frågor om de stora skillnaderna mellan olika grundskolor vad gäller elevernas resultat.
Vad beror skillnaderna på och vad gör man för att minska dem? undrade Eva Gahnström.
Brittis Benzler talade om socioekonomiska faktorer och hänvisade till rapporter som säger att föräldrarnas utbildningsnivå har ett starkt samband med barnens meritvärde. Ju längre utbildning föräldrarna har desto större sannolikhet att barnen har höga betyg.
Men mer konkret vad skillnaderna i betyg mellan de olika gotländska grundskolorna beror på hade hon inget svar på.
- Jag vet inte, sa hon, men vi har uppmärksammat frågan med skolledningen på berörda skolor. Det här är en oerhört viktig fråga.
Hon berättade också om hur man på olika sätt arbetar för att öka resurserna på skolor med många elever med behov av extra stöd.
Problemområden får mer
- Vi viktar elevpengen utifrån ett socio-ekonomiskt perspektiv så att problemområdena får lite mer, sa hon.
När det gäller lärarsituationen kunde hon ge idel positiva och lugnande besked.
- Vi har en hög andel behöriga lärare på Gotland. Situationen här är bättre än i många andra kommuner, sa hon.
När det gäller att stärka och förbättra skolan menade hon också att det finns något som alla vuxna kan göra. Och det är att tala om att skolan är viktig.
Skolan är viktig
- Vi måste bli bättre på att tala omför våra barn och ungdomar att skolan är viktig, att det är viktigt med skolarbete. Våra barn ska inte ut på den arbetsmarknad vi kom ut på. Situationen är en annan idag, man måste vara väldigt duktig, sa Brittis Benzler.
Så jobbar vi med nyheter