Tårar blandades med babylängtan. Ovisshet inför framtiden och vad som skulle hända med hennes skolgång blandades med Amandas vilja att behålla sina barn.
Många avrådde henne från att bli mamma. Hon minns samtalet på Ungdomsmottagningen, där hon fick veta det mesta om aborter och om svårigheterna med att ha barn. Hennes mamma var också inne på den linjen.
Amanda hade svårt att bestämma sig, till slut bad hon alla tyckare att hålla tyst.
- Hon sa: "Nu har du sagt ditt. Nu får du backa så att jag får tänka", minns Cattis, som är Amandas mamma.
När Amanda tänkt färdigt valde hon att bli en mycket ung tvillingmamma.
Vi sitter runt köksbordet hemma hos Dahlströms på Rutegatan i Visby. Här bodde Amanda med sin mamma Cattis och sin lillasyster Ida förut. Nu är det fullt hus.
I februari föddes Yoanna och Yoline och för tre månader sedan flyttade flickornas pappa Gustav Wallin Särland in. Amanda och Gustav är inte längre ett par, men Gustav vill bo här för att få vara med sina barn.
Han är 21 år och var först en ganska motvillig pappa.
- Från början ville jag inte alls ha barn - men jag älskar dom ju och även om det är jobbigt ibland så vill jag vara med, förklarar Gustav.
Föräldrar brukar ha nio månader på sig att förbereda sig för det nya livet. Så blev det inte för Amanda. De första graviditetstesten gav negativt besked och därför hade hon kommit flera månader in i sin graviditet när hon fick veta att hon var med barn. Eftersom flickorna dessutom föddes nästan två månader för tidigt fick Amanda bara fem månader på sig att ställa om till sitt nya liv som mamma. Det var ett stort steg.
- Jag var väldigt strulig förut, en riktig partyprisse som var ute och festade hela tiden. Mamma hade väldigt jobbigt med mej, berättar Amanda.
- Jag undrade hur hon skulle kunna ta hand om barn. Hon kunde ju inte ens ta hand om sig själv, minns Cattis.
Men Amanda kunde byta spår i livet:
- Amanda har utvecklats så mycket. Hon är väldigt duktig med barnen och har ett otroligt tålamod och bra humör, säger Cattis.
I nätverket runt Amanda och barnen fanns från början inte bara Cattis och Ida. Amandas moster och mormor fanns också på plats för att hjälpa henne igenom den första tiden. Sedan Gustav flyttade in tar de hand om barnen själva och det går riktigt bra.
- Det kan vara tufft ibland. Det är jobbigt om de gråter utan att vi förstår varför de är ledsna. Men de är väldigt glada och nöjda, så det är roligt nästan hela tiden, säger Amanda.
Det händer att hon går ut med sina kompisar ibland, men ansvaret följer alltid med henne:
- Jag kan gå ut, men när jag gör det måste jag komma hem i tid så att jag kan ta hand om tjejerna nästa dag, förklarar Amanda.
Snart ska Amanda och Gustav ta nästa steg mot ett självständigt föräldraskap. I januari flyttar de in i en egen lägenhet. Cattis kommer att sakna dem:
- Det har varit så fint att få ha Yoanna och Yoline så nära. Jag skulle gärna fortsätta leva i en storfamilj. Men de måste få flytta till något eget, det inser jag, säger Cattis.
I mars ska tjejerna börja på dagis och snart ska både Gustav och Amanda återuppta sina studier. Gustav, som ska börja på Komvux, siktar på en fritidsledarutbildning, för han vill jobba med barn. Och Amanda, som bara hunnit gå några månader på gymnasiet, tänker börja om från början och hoppas komma in på en frisörutbildning.
- Det är så många som pratar om att ungdomen tar slut när man får barn. Jag har valt bort resor och festande, men jag tycker att barn är början - inte slutet, säger Amanda bestämt.
"Barn är början, inte slutet" är också namnet på Amanda Dahlströms blogg. Där berättar hon om sitt liv som tonårsmamma. Läsarna har kunnat följa hennes vardag hela vägen från ultraljud, graviditet och förlossning till den som vardag hon har i dag med bebisbus, kärlek, näsdroppar och vänner.
Många är nyfikna på hur det är att få tvillingar när man är så ung och bloggen följs av en stor läsekrets. Varje dag har sidan minst 300 unika besökare och många kommenterar hennes inlägg.
- De flesta är snälla och skriver att de tycker att jag är en stark tjej. Det tycker jag är kul.
Det dyker upp "troll" ibland, de kan skriva elaka kommentarer, men Amanda har bestämt sig för att inte ta åt sig. Svårare blir det när gravida tonårstjejer ber Amanda om råd.
- De kan fråga om de ska behålla sitt barn eller göra abort, men sådant kan jag inte lägga mig i. Det är ett stort beslut och där man måste välja det som är rätt för en själv. De måste känna att de verkligen vill och de måste tänka efter om de har det nätverk och det stöd som de kommer att behöva.