14 kvarter opåverkade
Sjuksköterskan Maria Dahlström, Visby, har studerat byggnadsvård på Högskolan i tre år.I och med sitt snart färdigställda examensarbete har hon bidragit till att planarbetet för Visby innerstad kommit en bit på väg.
Häromdagen presenterade hon sin rapport för byggnadsnämndens ledamöter.
Målsättningen med min rapport är att påvisa hot mot och skyddsbehov av bebyggelsens kulturhistoriska värden, säger Maria. Sen 1988 har såväl byggandet som rivningarna ökat markant.
En del av hennes idoga arbete är en karta med nybyggen 1936 till 2003 och motsvarande karta med alla rivna hus.
<span class='mr'>770 bygglov</span>
Jag har, under tiden jag hållit på med inventeringen, slagits av att trots stora förändringar har byggandet utförts med väl avvägd anpassning, säger Maria.
I volym och proportioner håller man sig till det som tidigare varit runt omkring. Men det finns undantag.
I sin rapport skriver hon bland annat att trots påbud om skydd och bevarande har de antikvariska aspekterna enligt hennes mening inte haft tillräcklig tyngd vid beslut fattade av byggnadsnämnden.
Byggverksamheten i innerstan har successivt ökat under 1900-talets andra hälft och från 1988 till 2003 beviljades cirka 770 bygglov, som berör utvändiga förändringar.
<span class='mr'>Hotell har byggts till</span>
Turistnäringen har haft stor tillväxt under perioden och det är också fastigheter främst för hotell och restauranger som byggts om och till. Här är det också fråga om starka ekonomiska intressen och resurser som, föga förvånande, resulterat i intensiv byggverksamhet.
I detta sammanhang tycker Maria att det skett exploatering av flera fastigheter och därmed förändringar i bebyggelsemönster, gårdsutformning, stomme och exteriör.
<span class='mr'>Många uthus revs</span>
Enligt Maria skadas de kulturhistoriska värdena som utgör grunden för Visbys dragningskraft för att tilltala besökarna kan man lite tillspetsat säga.
I sammanfattningen av rapporten nämns att under tiden 1988 till 2003 revs 55 byggnader i innerstan. Det är en fördubbling jämfört med föregående period 1972-1987. Drygt hälften av husen som revs var uthus trots att de ofta har byggnadshistoriska, miljöskapande, samhälls- och socialhistoriska värden.
<span class='mr'>14 opåverkade kvarter</span>
Rivningarna har också gjort att fastigheter med både bostadshus och gårdsbebyggelse från samma tid blir alltmer ovanligt.
Av stans 138 kvarter är det endast 14 som är opåverkade av rivning från 1936 och fram till i fjol.
Under 1988-2003 har 105 nya byggnader tillkommit i innerstan, varav tolv är bostadshus. Det är en kraftig minskning av bostadshus jämfört med 1945 till 1971 då 70 hus byggdes och 40 av dem var bostadshus.
Men även tidigare byggdes en hel del bland annat vid Adelsgatan och innanför Österport.
<span class='mr'>Ekonomiska intressen hotar</span>
De mest drastiska förändringarna återfinns innanför Österport. I kvarteren Repslagaren byggdes kulturhuset Borgen. Senare revs Östertull och byggdes upp igen Visbys bidrag från miljonprogrammet, men i hjälpligt anpassad form.
Maria berättar att hoten mot innerstans kulturhistoriskt värdefulla byggnader är främst starka ekonomiska intressen och resurser, stimulans av byggsektorn och även här framhålls att den antikvariska kompetensen alltför ofta förbises.
<span class='mr'>Tid för rättmätigt skydd</span>
Maria har också flera exempel på tillbyggnader i kraftigt avvikande stil där i stort sett endast gatufasaden är bevarad, vilket leder till en kulisseffekt och bokstavlig urholkning av det byggda kulturarvet. Stora tillbyggnader på upp emot 300 procent större än det ursprungliga är heller inte ovanligt.
I hela Sverige är mindre än 0,3 procent av byggnadsbeståndet från tiden före 1850.
Maria framhåller i detta sammanhang att den yttersta lilla spillran som utgör resterna av det byggda kulturarvet måste skyddas mot i det historiska perspektivet tillfälliga trender och kanske till och med enskilda personers tycke och smak. Det är hög tid att Visby innerstad får sitt rättmätiga skydd.
Så jobbar vi med nyheter