14 kvarter opÄverkade
Sjuksköterskan Maria Dahlström, Visby, har studerat byggnadsvÄrd pÄ Högskolan i tre Är.I och med sitt snart fÀrdigstÀllda examensarbete har hon bidragit till att planarbetet för Visby innerstad kommit en bit pÄ vÀg.
HÀromdagen presenterade hon sin rapport för byggnadsnÀmndens ledamöter.
ÂMĂ„lsĂ€ttningen med min rapport Ă€r att pĂ„visa hot mot och skyddsbehov av bebyggelsens kulturhistoriska vĂ€rden, sĂ€ger Maria. Sen 1988 har sĂ„vĂ€l byggandet som rivningarna ökat markant.
En del av hennes idoga arbete Àr en karta med nybyggen 1936 till 2003 och motsvarande karta med alla rivna hus.
<span class='mr'>770 bygglov</span>
ÂJag har, under tiden jag hĂ„llit pĂ„ med inventeringen, slagits av att trots stora förĂ€ndringar har byggandet utförts med vĂ€l avvĂ€gd anpassning, sĂ€ger Maria.
ÂI volym och proportioner hĂ„ller man sig till det som tidigare varit runt omkring. Men det finns undantag.
I sin rapport skriver hon bland annat att trots pÄbud om skydd och bevarande har de antikvariska aspekterna enligt hennes mening inte haft tillrÀcklig tyngd vid beslut fattade av byggnadsnÀmnden.
Byggverksamheten i innerstan har successivt ökat under 1900-talets andra hÀlft och frÄn 1988 till 2003 beviljades cirka 770 bygglov, som berör utvÀndiga förÀndringar.
<span class='mr'>Hotell har byggts till</span>
TuristnÀringen har haft stor tillvÀxt under perioden och det Àr ocksÄ fastigheter frÀmst för hotell och restauranger som byggts om och till. HÀr Àr det ocksÄ frÄga om starka ekonomiska intressen och resurser som, föga förvÄnande, resulterat i intensiv byggverksamhet.
I detta sammanhang tycker Maria att det skett exploatering av flera fastigheter och dÀrmed förÀndringar i bebyggelsemönster, gÄrdsutformning, stomme och exteriör.
<span class='mr'>MĂ„nga uthus revs</span>
Enligt Maria skadas de kulturhistoriska vÀrdena som utgör grunden för Visbys dragningskraft för att tilltala besökarna kan man lite tillspetsat sÀga.
I sammanfattningen av rapporten nÀmns att under tiden 1988 till 2003 revs 55 byggnader i innerstan. Det Àr en fördubbling jÀmfört med föregÄende period  1972-1987. Drygt hÀlften av husen som revs var uthus trots att de ofta har byggnadshistoriska, miljöskapande, samhÀlls- och socialhistoriska vÀrden.
<span class='mr'>14 opÄverkade kvarter</span>
Rivningarna har ocksÄ gjort att fastigheter med bÄde bostadshus och gÄrdsbebyggelse frÄn samma tid blir alltmer ovanligt.
Av stans 138 kvarter Àr det endast 14 som Àr opÄverkade av rivning frÄn 1936 och fram till i fjol.
Under 1988-2003 har 105 nya byggnader tillkommit i innerstan, varav tolv Àr bostadshus. Det Àr en kraftig minskning av bostadshus jÀmfört med 1945 till 1971 dÄ 70 hus byggdes och 40 av dem var bostadshus.
Men Ă€ven tidigare byggdes en hel del bland annat vid Adelsgatan och innanför Ăsterport.
<span class='mr'>Ekonomiska intressen hotar</span>
De mest drastiska förĂ€ndringarna Ă„terfinns innanför Ăsterport. I kvarteren Repslagaren byggdes kulturhuset Borgen. Senare revs Ăstertull och byggdes upp igen  Visbys bidrag frĂ„n miljonprogrammet, men i hjĂ€lpligt anpassad form.
Maria berÀttar att hoten mot innerstans kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader Àr frÀmst starka ekonomiska intressen och resurser, stimulans av byggsektorn och Àven hÀr framhÄlls att den antikvariska kompetensen alltför ofta förbises.
<span class='mr'>Tid för rÀttmÀtigt skydd</span>
Maria har ocksÄ flera exempel pÄ tillbyggnader i kraftigt avvikande stil dÀr i stort sett endast gatufasaden Àr bevarad, vilket leder till en kulisseffekt och bokstavlig urholkning av det byggda kulturarvet. Stora tillbyggnader pÄ upp emot 300 procent större Àn det ursprungliga Àr heller inte ovanligt.
I hela Sverige Àr mindre Àn 0,3 procent av byggnadsbestÄndet frÄn tiden före 1850.
Maria framhÄller i detta sammanhang att den yttersta lilla spillran som utgör resterna av det byggda kulturarvet mÄste skyddas mot i det historiska perspektivet  tillfÀlliga trender och kanske till och med enskilda personers tycke och smak. Det Àr hög tid att Visby innerstad fÄr sitt rÀttmÀtiga skydd.
SĂ„ jobbar vi med nyheter