Antalet automatiska brandlarm ökade nÄgot jÀmfört med 2009 dÄ det var 175 stycken. SÄdana larm sitter i byggnader, sektioner, korridorer med flera och utgörs av en detektor kopplad till en brandlarmstablÄ.
- Larmet gÄr först vid objektet och sedan vidare till oss. Det gÄr vÀldigt fort, sÄ fort det detekterar pÄ objektet gÄr larmet till vÄr rÀddningscentral i Stockholm som pÄbörjar utalarmering av nÀrmaste station, sÀger brandmÀstare Mikael Pettersson vid rÀddningstjÀnsten.
Man rycker dÄ ut med minimistyrka som, beroende pÄ geografiskt lÀge, innebÀr fem man vardera om de Äker frÄn Visby, Klintehamn och Hemse, alternativt tre man vardera frÄn FÄrösund, Slite och Burgsvik.
- Sen undersöker vi om det Àr skarpt och dÄ bygger man pÄ med ytterligare resurser. Om det inte Àr skarpt tittar vi efter vad det beror pÄ och ÄterstÀller.
PÄ fÄ skolor
PÄ Gotland finns cirka 100 företag, institutioner och liknande som har automatlarm kopplade till rÀddningstjÀnsten. Vissa har regelverk som gör att man Àr tvungen att ha det, som lasarettet, och en del fÄr reducerade premier pÄ försÀkringen.
DÀremot finns de bara pÄ ett mindre antal skolor, det Àr rektor som avgör. Skolorna har dÄ oftast interna larm med klockor som innebÀr att man utrymmer och de fÄr dÀrefter larma pÄ sedvanligt sÀtt.
Varför larmet utlösts utan brandorsak kan förstÄs variera. Att larmet inte Àr servat och att det kommit in damm i detektorn Àr vanliga felorsaker.
En annan kategori Àr hantverkare som sÄgar, slipar etcetera sÄ att det dammar i lokalen, vilket kan utlösa larmet.
Det kan ocksÄ handla om inkörningsproblem för en ny larmanlÀggning, man kan behöva byta detektor eller den kan sitta för nÀra ett kök eller vara utsatt för vÀder och vind.
- Om utryckningen beror pÄ att anlÀggningen inte Àr skött enligt de rutiner som finns eller beror pÄ slarv vid hantverk, kostar det 5 000 kronor per gÄng för larminnehavaren, pÄpekar Mikael Pettersson.
Ibland kan rÀddningstjÀnsten fÄ rycka ut flera gÄnger pÄ kort till samma plats nÀr larmet felindikerar. Och dÄ kan det bli dyrt.
- Ăr det inte Ă„tgĂ€rdat inom rimlig tid sĂ„ blir de debiterade. Men man mĂ„ste ocksĂ„ fĂ„ en chans att fĂ„ tag pĂ„ servicetekniker.
Mikael Pettersson konstaterar att en kategori dÀr det Àr vÀldigt bra att denna typ av larm finns Àr pÄ Àldreboenden.
- Torrkokning stÄr för en ganska stor del av larmen och de sker oftast pÄ Àldreboenden.
SĂ€llan falsklarm
Rena falsklarm, som man har problem med pÄ en del fastlandsskolor, Àr ovanliga hÀr.
- Det har vi kanske ett eller tvÄ per Är. Oftast i samband med skolstart nÀr nÄgon ser en knapp och inte kan lÄta bli. Men vi har jobbat preventivt ganska lÀnge pÄ skolorna. Drygt 100 objekt gör att det Àr ungefÀr 2 larm frÄn varje per Är. Vi ÄlÀgger fastighetsÀgarna att göra service och byta ut detektorer och gör vad vi kan för att hÄlla antalet nere, framhÄller Mikael Pettersson.