Gutar kåksar på St Andrews

På St Andrews i Skottland har många stilar och klubbor passerat revy under de nära 500 år som det spelats golf på den anrika banan. Men aldrig tidigare har något sett det som snart kommer att uppenbara sig. I april spelar åtta gutar med sina kåksklubbor.

Provexemplar. I klubbhuset i När står klubbor för den som vill prova på kåksgolf.

Provexemplar. I klubbhuset i När står klubbor för den som vill prova på kåksgolf.

Foto: Rolf Jönsson

Golf (GA)2016-01-16 11:00

St Andrews är en av de äldsta banorna i världen. Det är få förunnat att släppas in i golfens finrum. Bernt Svensson trodde ändå att det skulle finnas en chans när han kontaktade skottarna – och då var det inte vanlig golf det handlade om, utan den speciella form som skapats i När.

Vid golfbanan i När spelar man sedan 30 år tillbaka kåks, golf med en träklubba med ursprung från de som bönderna använde förr och som finns beskriven i Gutamålsgillets ordlista:

Kåkse – dyngslaga, långskaftad klubba att slå sönder gödselkokor på åker med.

– Jag skickade tidningsurklipp och information om vårt spel till Graham Campbell vid St Andrews. Först fick vi fyra platser, men efter det att vår förfrågan gått upp till högsta instans fick vi fyra platser till, berättar Bernt Svensson.

Graham Campbell är entusiastisk över det besök som väntar:

– Spelare som bara använder en klubba har vi haft tidigare, men aldrig några som spelar med den här typen. Det ska bli kul att se hur alla reagerar när de får se gotlänningarna spela.

Innan Graham Campbell kom till St Andrews har han arbetat som golfpro i Sverige, i Umeå och Timrå, men inte hört talas om det gotländska sättet att spela golf.

I början av april packar Bernt Svensson, Lennart ”Peijen” Pettersson, Einar Edvardsen, Rune Nordahl, Lasse Enblom, Nicke Cederlund, Berndt Grauning och Jan-Erik Wickman sina klubbor och reser till Skottland. Där är de inbokade för spel fyra dagar, varav sannolikt en på den mest berömda av alla värdens banor – Old Course.

När vi träffar gänget i klubbhuset Fransan ligger snön vit över ”fyst hul”. Det gick att spela fram till årsskiftet, men nu är det stopp.

– Vi får träna på gymmet i stället inför resan, säger Bernt och hela gänget brister ut i skratt.

Humor och ofta ironiska pikar hör till. Kåksarna måste höra till de mest pratglada golfarna i världen.

– Den sociala biten är viktig. Vi har två fasta träffar i veckan, men många spelar oftare än så, berättar Einar Edvardsen som själv deltog vid 100 speltillfällen förra året.

Under besöket i Skottland blir det även tid att besöka St Andrews museum och skåda de hickoryklubbor som användes i golfens barndom. Kåksarna har redan donerat en klubba till det svenska golfmuseet i Landskrona. Skottarna ska också få en. Lasse Enblom tror att det är med kåksklubborna som golfen skapades:

– Skottarna lärde sig att störta stång av gutarna. Säkert hade någon gute som reste i västerled även med sig en kåksklubba. Skottarna är uppfinningsrika, så de kom på ett nytt sätt att använda klubban ute på hedarna.

Graham Campbell ser några fördelar med att bara använda en klubba.

– Spelet går snabbare när man inte behöver välja klubba inför varje slag. Men jag tror de som jobbar som caddy är mindre glada. De blir arbetslösa när de inte får någon bag att bära på, säger han.

Även om gotlänningarna skänker några kåksklubbor till St Andrews finns inte någon ambition att sprida den annorlunda formen av golf. Tidigare har man besökt Skorpetorps bana i Oskarshamn, vilket uppmärksammades stort i lokaltidningen men som inte resulterat i en kåkssektion vid Oskarshamns golfklubb.

Nej, kåksgolfen är fortfarande starkt förankrad i När. Där är den mer livaktig än någonsin tidigare, trots att stränga regler begränsar vilka som får vara med. Man måste vara 60 år fyllda och inga ägna sig åt någon annan form av golf.

– Jag är bara 69 år, så jag tillhör junioravdelningen, säger Bernt Pettersson som trots sin ungdom är ordförande för kåkssektionens 40 medlemmar.

När har länge haft ett annorlunda förhållande till golf. Då sporten fick fäste i socknen på 1970-talet fanns ingen golfbana, utan entusiasterna spelade på Närsholmens välbetade marker. Där fick man hållas i tiotalet år till dess länsstyrelsen satte stopp.

Nu är Närsholmen naturreservat och i föreskrifterna är förbud mot golfspel inskrivet.

Bortkörda från Närsholmen sökte golfarna ny mark, och då Närs golfklubb startade på ny bana 1987 kom Las Jakobsson till invigningen med en gödselkåksa med inskriptionen ”Med fädas remediar mot framtäids segrar” (översatt: Med fäders redskap mot framtids segrar).

Fler Närbor började leta hemma i sina uthus – och där stod de, oanvända sedan många år. Nu fick de en ny funktion.

Man började försiktig med att putta, men såg snabbt att om man fick pegga upp bollarna på fairway skulle det gå att spela på riktigt.

Sigge Häglund var drivande i att utveckla spelformen och nu har kåksarna fått fullt erkännande, de får spela på alla banor och de följer samma handikappsystem som övriga golfare.

– Vi har en egen regelbok. Vi peggar upp bollen på fairway och slår inte från sandbunkrar. Hamnar man där pliktar man ett slag i stället, berättar Bernt Svensson.

– Med en kåksklubba slår man 125 till 150 meter och kan komma ännu längre. Det beror på hur långt bollen rullar, säger Einar Edvardsen.

Det går att slå bollen med precision. Av de som åker till St Andrews har tre slagit hole in one på banan i När: Bernt Svensson, Rune Nordahl och Nicke Cederlund. Nicke har gjort det två gånger.

– Jag sparar mitt hole in one tills jag kommer till Skottland, säger Lasse Enblom.

Dagens klubbor ser inte ut som de kåksklubbor som grävdes fram ur uthusen.

– Nej, kåksen har blivit en materialsport. I klubbhuvudena kan det ingå träslag som jarrah och ek. ”Peijen” var inne i Visby och köpte några skärbräden av gummiträd. Det träslaget är också bra, berättar Rune Nordahl.

När St Andrews visat sig vara möjligt har kåksgänget redan börjat diskutera nästa utmaning.

– Många är redan på oss och tycker att vi bör åka till Amerika och spela på Augusta National, säger Einar Edwardsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om