Gnagarna har flyttat in under hennes tak

Just nu är det hektiskt för skadedjursteknikerna som bekämpar öns råttor och möss som flyttat in i villor, stugor och ladugårdar. Under de tre senaste vintrarna har problemen ökat.

Oinbjudna gäster. Jessika Busck, som hyr ett gårdshus i Visby, har hört råttor eller möss i taket. På Länsförsäkringar görs det varje dag besök hos kunder, som vill ha             hjälp med att bekämpa skadedjur.

Oinbjudna gäster. Jessika Busck, som hyr ett gårdshus i Visby, har hört råttor eller möss i taket. På Länsförsäkringar görs det varje dag besök hos kunder, som vill ha hjälp med att bekämpa skadedjur.

Foto: Henrik Radhe

(GA) Skadedjur2016-11-23 08:40

Ett samtal har kommit till Länsförsäkringar Gotland. Möss eller råttor har flyttat in under taket hemma hos ­Jessika Busck som hyr ett gårdshus i norra Visby.

– Det har varit väldigt myck­et liv på nätterna. I morse vaknade jag vid sju och hörde dem, de höll på till halv åtta när jag skulle gå upp, då gick de väl och la sig, säger hon.

Någon mus har inte siktats inne i bostaden, vilket Jessika Busck är tacksam över.

Skadedjurstekniker Jörgen Pettersson misstänker att det är skogsmöss som stör henne och det tar honom mindre­ än en minut innan han får syn på det som troligtvis är djurens ingång.

– Här går det ner något, ­säger han och sätter sig på huk bredvid ytterdörren.

Under träpanelen syns ett litet hål och bevisen pekar på att Jörgen Pettersson har rätt.

– Kolla, här kan man till och med se att de gnagt på kastanjen, säger han och plockar upp en kastanj som kommer från trädet bakom.

Det är på hösten som råttor­na och mössen tar sig inomhus, där de sällan är uppskattade gäster. De tre senaste åren har Länsförsäkringar på Gotland sett en ökning av antalet kunder som har ­problem. Den här hösten har dessutom antalet samtal om råttproblem ökat, från 647 förra året till 735 i år. På fem år har det totala antalet rått- och mössjobb ökat från 1 138 år 2012 till 1 358 i år, vilket är nästan 20 procent fler.

Troligtvis är det de senaste årens milda vintrar som gjort att de gotländska gnagarna trivs extra bra.

Jörgen Pettersson gör en syn runt det lilla gårdshuset och han bestämmer sig för att en giftstation utomhus blir bäst i just det här fallet.

– Det är lite svårt att sätta slagfällor utomhus även om vi egentligen vill undvika gift så långt det går, säger Jörgen Pettersson.

Han använder sig av ett gift som är av klass 1, vilket inte längre säljs till konsumenter. Det gäller att se till att inga andra djur kommer åt giftet. Det vanligaste är att hundar äter det, vilket kan få en dödlig utgång.

När Jörgen Pettersson placerar ut råttgiftet läggs det först i en trälåda, med enbart ett litet hål, där musen kan ta sig in, och sedan täcker han över det hela med stenblock.

– Man behöver inte vara oro­lig över att man bygger in det för mycket, säger han.

Mössen, vid stugan, kommer att dras till giftet. Det är också anledningen till att man ska vara försiktig med att använda gift inomhus, eftersom man då kan locka in gnagarna, som äter giftet.

– I vår eller i sommar får man kanske tänka på att täta det här stället, säger Jörgen ­Pettersson och pekar på den misstänkta musingången.

Tillfälligt kan det funka med aluminiumfolie, något­ som en tidigare hyresgäst redan verkar ha prövat. När Jörgen Pettersson rafsar bort höstlöven kring grunden, blir en liten boll av folie synlig på ett annat ställe.

– Det kan funka tillfälligt, även om det inte är så snyggt, men de gillar ju inte att gnaga i sig det, säger han.

Det gäller att hålla huset tätt, men så här års bör man inte täta allt.

– Då kan du stänga in en råtta och då kan de börja ­gnaga hål i en vägg i stället, säger Jörgen Pettersson som rekommenderar att tätningen görs under den varma ­delen av året.

Innan Jörgen Pettersson lämnar huset i Visby tar han en extra titt i trädgården, där det finns en stenbeläggning.­ I stenvastar och gamla stenhus, trivs råttorna mycket­ bra. Nu kollar han efter stor­råttor.

– Det blir som släpspår i marken. Man kan se att jorden är bar och kanske lite platt. Men det syns oftast inte när det gäller möss, eftersom de är så små, säger han.

Råttor och möss kan ställa till med materiella skador­ om de får härja fritt eftersom de äter i princip allt. Jörgen Pettersson tipsar om att ­sommarhus bör tittas till med jämna mellanrum, annars kan det gå illa.

– Jag kommer ihåg ett fritidshus där det var tio–tolv hål i golv och väggar efter råttor. De hade till och med gnagt hål på baksidan av ­kylen.

Gnagarfakta

Undvik oinbjudna gäster:

Täta hål i huset. Tänk på att en råtta kan ta sig in genom en springa på bara 15–20 millimeter. En mus kan ta sig genom en springa på 5–7 millimeter. Använd metallnät vid exempelvis ventiler. Om huset har lockpanel, täta med metallnät eller spikband bakom varje lock eller luftspalt nedtill,för att undvika att möss tar sig upp under panelen.

Använd metall eller­ ­be­tong runt rörgenom­föringar. De tar sig ofta in genom stora sådana ­under diskbänken.

Ta bort växtlighet intillhuset, som murgröna, högt gräs och buskar.

Om du har fågelbord, se till att det inte går att nå och håll rent under.

Använd helst en tät kompost i plåt. Plastkomposter kan råttor gnaga igenom, men om du har en sådan, skydda med ett nät i botten. Placera den långt från bostadshus.

Ställ inte sop- och ­kompostpåsar utanför dörren,­ även om det bara är en kort stund.

Håll rent. Ställ inte ­bråte runt huset, i källaren­ och på vinden.

Lämna inte mat framme och förvara husdjurs­foder i tätslutande behållare.

När de har flyttat in:

Slagfällor. Är förstahandsalternativet för miljön. Tänk på att småfåglar och husdjur kan fastna.

Råttgift. Ställ det på en plats som är torr, bygg in den med exempelvis stenplattor, råttorna tar sig in ändå.

Locka till fällan. Ost och korv torkar snabbt, något kladdigt som jordnötssmör, nötkräm och kaviar fungerar mycket bättre. Använd handskar av ­hygieniska skäl och för att inte avge lukt till fällan.

Mössfakta:

Husmusen bygger gär­na sina bon i väggar, på vindar eller under golv. Kroppen blir ungefär 8–9 centimeter lång. Hus­musen är allätare, men tycker bäst om frukt, frön, gryn, mjöl, spannmål och spannmålsprodukter. Den mindre skogsmusen och den större skogsmusen lever helst i naturen, men kan söka sig in i hus för att få värme och föda. Skogsmössen föredrar nötter, skott och knoppar, men kan även livnära sig på stearin, kitt och tvål.

Råttfakta:

Brunråttan blir 20–30 centimeter lång, utan svans. Trivs bra i fuktiga miljöer, oftast aktiv på natten. Råttorna gräver ut gångsystem där de bor och förvarar sin mat.

Källa: Peter Wallén, ­Länsförsäkringar Gotland

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om