Höstmörkret vilar tungt över Gotland i november 1972. Det är en höst när tidningarna domineras av lantbrukaren Sven Sjögrens förbryllande försvinnande, men läget på arbetsmarknaden är också bekymmersamt. Framtiden är oviss för Klintebys konservfabrik, AB Gotlandslamell och Furillens kalkbrott och LM Ericsson har anställningsstopp. Bristen på arbete får konsekvenser. ”Personer i sina bästa år lämnar ön och åldringarna blir kvar”, konstaterar GA.
Men på kvällen den 8 november kommer en vändning. Handelsminister Kjell-Olof Feldt ringer upp kommunalrådet Carl-Bertil Stenström (FP) och berättar att regeringen har beslutat föreslå att Penninglotteriet ska flyttas från Stockholm till Visby.
Den våg av utlokaliseringar, som vid den här tiden går genom statliga bolag och verk, har äntligen nått Gotland.
– Det känns skönt att regeringen nu tillfredsställt de krav vi i otaliga sammanhang ställt om lokalisering till ön, säger Carl Bertil Stenström.
– En glädjande nyhet. Det här innebär ett steg mot ett mer differentierat näringsliv, konstaterar riksdagsman Torsten Gustafsson (C).
Penninglotteriets personal i Stockholm har varit förberedda på en utlokalisering. Gävle är en av de orter som varit på tal, men att regeringen väljer Gotland blir en stor besvikelse. ”Det var nog det minst önskvärda alternativet för oss”, förklarar en anställd i GA. I en skrivelse kräver de att förslaget ska stoppas, bland annat på grund av att de flesta anställda är kvinnor och ”av dessa är största delen gifta”. Men protesterna får inget gehör. Två veckor senare fattar en extra bolagsstämma beslut om att Penninglotteriet ska flytta till Visby.
Anders Caesar i Vibble minns beslutet om utlokaliseringen. Han hade gjort värnplikten på Gotland och ville stanna på ön. Nu behövde han ett jobb:
– Det var jättestort! Det fanns inte så mycket om man inte ville jobba på kommunen eller LM Ericsson.
Anders Caesar var en av ett 20-tal gotlänningar som fick de första jobben. De flyttade till Stockholm 1973 för att lära sig jobbet och Anders minns gemenskapen:
– Alla var runt 20 år och vi blev ett gäng som var ute och festade och gjorde Stockholm. Vi hade väldigt roligt!
I likhet med de flesta som var med vid starten har Anders blivit kvar i företaget. Pionjärerna har gått i pension, en efter en, under det senaste året. När Anders Caesar slutade för ett år sedan slängde han alla lönelappar, utom den första: En utbetalning på 2 041 kronor. Det var ingen märkvärdig lön, men jobbet på Penninglotteriet har haft många andra fördelar. Nybygget på Norra Hansegatan var påkostat och modernt med pool och motionsrum. På den tiden hade personalen också kortare arbetstid, fri tandvård, fri läkarvård och tillgång till stugor i fjällen och Italien. Och med tiden fanns det också möjlighet att utvecklas:
– Alla killar började i vaktmästeriet och tjejerna på kommissionärsbokföringen, minns Anders Caesar – som själv gick vidare och har jobbat med allt från ekonomi till sponsring.
Spelbolaget har genomgått stora förändringar sedan flytten till Gotland 1975. Penninglotten skrotades och ersattes med festligare produkter som Bellmanlotten med skrapdel, Keno och Triss. Lanseringen av trisslotten 1986 skapade rusning:
– En och en halv miljon lotter trycktes upp. De skulle räcka i sex veckor, men var slut efter tre dagar. En enorm succé för en helt gotländsk produkt, minns Anders Caesar.
Stefan Örtbrant, som också har varit med sedan starten, kommer ihåg att det köades utanför ombuden när trisslotterna släpptes:
– Då var det kaos här. Vi fick nyanställa 30 personer!
1997 gick Penninglotteriet ihop med Tipstjänst i Sundbyberg och blev Svenska spel. Stefan Örtbrant minns det som en jobbig period:
– Det var en infekterad tid. Penninglotteriet hade fungerat som ett familjeföretag där många var självlärda. Så kom Tipstjänst som en storebror. Det var ett modernt företag och vi kände oss lite i underläge. Det blev några år med krisgrupper och tvister om var man skulle placera olika arbetsuppgifter, säger Stefan Örtbrant.
Visbykontoret klarade sig bra i den dragkampen. Viktiga satsningar på utveckling av digitala tjänster finns i Visby och det har gjort att Visbykontoret numera har 350 anställda och många kvalificerade jobb.
Verksamheten har dock inte varit okontroversiell. Staten har anklagats för hyckleri när man ska skydda spelarna genom att erbjuda spel på ett ansvarsfullt sätt, men också tjänar stora pengar på deras insatser. Förra året drog Svenska spel in 4,7 miljarder kronor till statskassan
Moderaterna fattade 2007 ett partistämmobeslut om att monopolet borde brytas upp, men finansminister Anders Borg (M) slog ändå vakt om systemet.
– Han var en stark anhängare av det system som gäller i dag. Det handlade ju om fem miljarder – rakt in i statskassan, säger Gustaf Hoffstedt, före detta moderat riksdagsledamot.
Kritiken har eskalerat. I takt med att konkurrensen har ökat från utländska spelbolag har det blivit allt mer uppenbart att dagarna är räknade för det statliga spelmonopolet. Genom att ha sin bas i andra länder kan privata spelbolag, med stöd av EU-rätten, erbjuda nätbaserade speltjänster till svenska spelare utan att behöva ta hänsyn till svensk lag.
Kritiken har också kommit från insidan. Flera vd:ar har velat förändra villkoren för bolaget. Jesper Kärrbrink, vd för Svenska Spel 2004-2008, var en av dem som ville släppa fram konkurrenter och ge Svenska spel möjlighet att arrangera spel utomlands.
– Vi såg förändringen. Konkurrenterna blev bättre och bättre och mer och mer seriösa, säger han.
Vad hade Svenska Spel att vinna på att släppa in konkurrenter?
– Alla vill ha konkurrens på samma villkor, säger Jesper Kärrbrink.
Jesper Kärrbrink fick inget gehör den gången och slutade vid Svenska Spel. Åtta år senare översvämmas tv-programmens reklampauser av gräll reklam för nätspel med ”free spins” och bonusar hos andra spelbolag.
Trots att Svenska spel försöker att matcha konkurrenternas utbud sker mer än hälften av allt onlinespel idag i andra bolag, som är registrerade och skattar i andra länder. Ofta på Malta.
Gustaf Hoffstedt, som i dag har lämnat politiken, arbetar nu för i onlinespelbolagens lobbyorganisation. Han hävdar att dessa bolag vill inlemmas i den svenska lagstiftningen, trots att det kan innebära betydligt högre skatt:
– Låg skatt betyder inte allt. Hälften av mina medlemmar är i grunden svenska företag. Vi vill vara nära våra marknader och det är betydligt lättare att rekrytera bra personal i Sverige än på Malta.
Undan för undan har en majoritet av riksdagspartierna blivit ense om att monopolet har havererat och att det är dags att agera.
Spiken i kistan för den svenska modellen kom i oktober 2014, när EU-kommissionen beslutade sig för att stämma Sverige inför EU-domstolen för att den svenska regleringen bryter mot EU-rätten.Redan samma dag förklarade civilminister Ardalan Shekarabi att ”regeringens avsikt är att påskynda det arbete som bedrivits sedan en längre tid i syfte att hitta ett licenssystem som ska kunna införas i Sverige”.
I september 2015 kom direktiven till utredningen som avgör framtiden för Svenska spel. Lotteriinspektionens generaldirektör Håkan Hallstedt ska utreda hur man kan införa ett licenssystem som öppnar för konkurrens.
Det har gjorts flera statliga utredningar om spel i Sverige som inte har satt något spår i lagstiftningen. Den här gången finns det en bred tilltro på att man kommer att gå från ord till handling. Håkan Hallstedt är en utredare som backas upp från alla läger, men tiden är också knapp. Snart kan det vara för sent.
– I dag står utländska bolag för 54 procent av nätspelen. Fortsätter det i den här takten finns det till slut ingenting kvar att reglera, säger Håkan Hallstedt själv.
– Det finns ingen annan väg att gå. Nu är det inte frågan om, utan hur spelmarknaden ska omregleras, säger Lennart Käll, vd för Svenska spel.
– På sikt påverkar det oss om konkurrenterna får härja fritt och glufsa i sig marknadsandelar, säger Johnny Wid, som är ordförande i Unionenklubben vid Svenska spel.
Det finns flera skäl till att regeringen vill återta kontrollen över spelmarknaden, förklarar Håkan Hallstedt:
– Utgångspunkten är att de negativa effekterna av spel ska begränsas. Det är svårt att kontrollera skadeverkningarna på en marknad som man inte kan kontrollera. Sedan finns det naturligtvis också ett statsfinansiellt syfte. Det handlar om intäkter. Att systemet ifrågasätts av EU är inte huvudskälet, men har också säkert också spelat in och påskyndat processen.
När det gäller lotter är Håkan Hallstedt inte främmande för att det kan fortsätta som i dag, med ett statligt monopol. För nätbaserade spel krävs en helt ny modell där de bolag som vill in på den svenska marknaden ska få tillstånd och följa svenska regler, samtidigt som andra stängs ute.
För att lyckas med det krävs en lagstiftning som har kraft bakom orden och överensstämmer med EU-rätten:
– Lotteriinspektionen har polisanmält jag vet inte hur många spelannonser, men det går inte att få dem fällda. Vi kan också förelägga företag att de ska upphöra med sina aktiviteter, men rättssystemet är långsamt. Processerna tar åratal och på den tiden hinner det hända enormt mycket. Det är ett väldigt ineffektiv system. Men får vi in de flesta bolagen i ett regelsystem kan tillstånden återkallas om de inte följer reglerna, säger Håkan Hallstedt.
Håkan Hallstedt ska också utföra en balansakt där minskade intäkter från Svenska spel uppvägs av skatteintäkter från andra bolag.
– Men om aktörerna ska kanaliseras till Sverige får skatten inte vara för hög. På Malta är den inte högre än ett par procent. Danmark har bestämt sig för 20 och England har 15 procent. Jag måste se till så att modellen blir tillräckligt attraktiv för att företagen ska vilja komma hit, men samtidigt får det inte bli fritt blås, utan de måste ställa upp på grundläggande krav som vi har kring skyddet för konsumenten.
I dag har utländska bolag en femtedel av den totala spelmarknaden i Sverige. Riskerar man inte att den andelen blir ännu högre med ett licenssystem?
– Därom tvista de lärde. Man talar om att det kan välla in spelprodukter, men det är inte säkert.
Men hur ska ni stoppa online-spelbolag som inte har licens?
– Jag tror att jag kommer att föreslå en blandning av åtgärder. Man kan blockera en hemsida eller blockera betalningar till bolag som inte har tillstånd i Sverige. Vi kommer aldrig att helt kunna stoppa varje aktör som inte har tillstånd. Lyckas vi få minst 80-85 procent av bolagen till Sverige så får man vara nöjd. Då är det inte så många som springer vid sidan om.
Håkan Hallstedt har fler frågor än svar i nuläget. Utredningsarbetet kom igång i november och har än så länge inte kommit så långt. I mars nästa år ska förslaget vara klart. Han räknar med att utredningen kommer att leda till en förändring av den svenska spelpolitiken.
– Det finns goda förutsättningar. Ansvarig minister är mycket angelägen om att det här genomförs och det finns en politisk samsyn, eller i vart fall en majoritet som vill ha en förändring.
Kommer Svenska spel att klara den konkurrens som ett licenssystem för med sig?
– Ja. Det tror jag. Danske spil befann sig i samma läge och de har klarat sig väldigt bra. De har verkat länge och är ett känt varumärke med högt förtroende. Dessutom har de en stor ombudsorganisation och det är ett klart försteg. I Danmark konkurrerar man bara kring nätspelen. Danske spil har delats upp i två bolag där ett konkurrerar kring nätspelen och ett jobbar med lotterier.
På Svenska spel i Visby väntar man med spänning på resultatet av spelutredningen. Fackklubbsordföranden Johnny Wid tror att förändrade villkor kan innebära både möjligheter och hot. Möjligheter, genom att konkurrenssituationen blir schysstare. Hot genom att det är oklart vad som händer om utredningen leder fram till att staten säljer Svenska spel.
Är medlemmarna oroliga?
– Nej, än så länge är det inte så märkbart. Vi vet fortfarande för lite. Men jag förstår att det finns en oro, framför allt på Gotland. Svenska spel är en av Gotlands största arbetsgivare. Vi är 350 personer i Visby och arbetsmarknaden på Gotland är begränsad, säger Johnny Wid.
Trots att Penninglotteriet en gång placerades i Visby som en regionalpolitisk åtgärd ingår det inte i Håkan Hallstedts uppdrag att analysera vilka konsekvenserna för arbetsmarknaden på Gotland.
– Det är korrekt. Den frågan finns inte med här. Utlokaliseringsfrågor driver vi separat. Vi driver andra projekt som handlar om att utlokalisera statliga jobb, säger Peter Skeppström som är pressekreterare hos civilminister Ardalan Shekarabi.
Och utredaren själv är tacksam över att den regionalpolitiska aspekten inte finns med i sammanhanget.
– Det är svårt nog ändå, konstaterar Håkan Hallstedt.