Johan Åhström i samtal med andra föräldrar vid Sanda skola. För honom och många andra är skolan en symbol för det som gör landsbygden attraktiv: tryggheten, närheten och småskaligheten – värden som riskerar att gå förlorade om skolan försvinner.
– Först var jag arg. Sen besviken, sen stressad. Sen kamplysten. Det är oerhört tröttsamt att behöva ta om det här.
Johan Åhström talar samlat, men nedstämt. Det är inte första gången han och andra föräldrar samlas för att diskutera skolans framtid. Senast det hände var 2020, när Sanda skola hotades av nedläggning tillsammans med sju andra skolor.
Efter protester valde regionen då att behålla alla skolorna – ett beslut som gav en tillfällig trygghet. Men nu har frågan väckts på nytt. Nyligen rapporterade Helagotland att Sanda skolas framtid återigen är osäker. Johan Åhström är ordförande i föräldraföreningen och det råder inga tvivel om hur han känner.
– Jag hade hoppats att vi inte skulle sitta här.
För drygt tre år sedan beslutade Region Gotland att bygga en ny förskola i Sanda. I våras blev förstudien klar, men istället för att gå vidare med byggplanerna uttryckte bun tvekan. Kostnaderna bedöms nu som för höga. Ett alternativ som lyfts är att använda skolans lokaler till förskola – vilket i praktiken innebär att skolverksamheten upphör.
– Det är det vi reagerar mest på. Att man så snabbt efter förstudien backar från en investering som har varit planerad i flera år, säger Johan Åhström.
Föräldragruppen menar att det inte är rimligt att ifrågasätta skolans existens bara fem år efter att man beslutat att den ska vara kvar. Det handlar enligt dem både om kontinuitet och om förtroende.
– När man säger att en skola kan försvinna skapar det oro, säger Johan. Inte bara för oss som redan bor här, utan också för de som funderar på att flytta hit.
Amanda Höjdén, som flyttade till grannsocknen Mästerby i april i år, delar bilden.
– Min son som grät varje dag i Stockholm sa bara: "Du kan gå nu, mamma", första dagen här. Det säger allt.
Hon blir tyst en stund.
– Det skulle knäcka mig om han förlorade det lugnet.
Att använda skolans lokaler till förskola, vilket innebär att skolverksamheten försvinner, motiveras från regionens sida med ett minskande barnantal i området. Ordförande Oscar Lindster (S) betonar att det handlar om att se till helheten och använda lokalerna på bästa sätt.
Samuel Beijer, Timothy Hadland och de andra i föräldragruppen är alla djupt engagerade i att bevara skolan i Sanda.
Johan Åhström är ordförande i föräldraföreningen. Han förstår inte prognosen om ett snabbt vikande barnantal.
– Här i förskolan är det fullt. Den var proppfull för fem år sedan också.
Men att regionen nu hänvisar till vikande elevunderlag som ett skäl till att inte investera ifrågasätts.
– Den bygger på statistik, inte på vad som faktiskt händer här, säger Rosel Olofsson. Vi har bett om siffror på sockennivå, men det finns inte.
Föräldragruppen menar att elevantalet snarare ökar i området, och att nya hus kontinuerligt tas över av barnfamiljer. De vill se att regionen inte bara utgår från prognoser, utan också tar hänsyn till den utveckling som pågår lokalt.
– Det handlar om barn som inte fötts och par som inte träffats än. Den prognosen går att påverka, vi godkänner inte det som argument.
En tom skolgård i mitten av juni. Sommarlovet har börjat och barnens röster tystnat, men ovissheten kring skolans framtid hänger kvar.
Timothy Hadland låter uppgiven.
– Vad ska man säga... Det är ingen långsiktig lösning att lägga ned skolor. Det är mycket snack om en levande landsbygd men då måste man också göra det attraktivt att bo här.
Amanda Olofsson fyller i:
– Gotland riskerar att förstöra sitt eget varumärke. Och om man inte tror på befolkningsprognosen? Ja men vänd den då. Det är ju politikens ansvar.
Nästa år fyller Sanda skola 150 år. Vad som väntar därefter är nu oklart.
– I ena handen har man en osäker prognos. I den andra håller man framtiden för den här platsen. Jag tycker det är ganska tydligt vad som väger tyngst, säger Johan Åhström.