Att vi ska vara återhållsamma med användning av antibiotika för att inte främja resistensen hos olika bakterier är känt i hela den industriella västvärlden. Vad det är som gör att bakterier hela tiden tycks lära sig hur de ska stå emot olika preparat har dock varit en gåta ända sedan penicillinet började användas på 1940-talet. Tills för bara några år sedan.
– Inom forskarvärlden har vi bokstavligen talat stått och gapat av förvåning när vi sett hur bakterierna utvecklat motmedel och klarar sig gång på gång, säger Ola Sköld, läkare och professor i mikrobiologi.
Han är i dag pensionerad från sin tjänst vid Uppsala universitet, även om han inte slutat helt vid institutionen. Under sommaren har han bott på Storsudret i sin bostad i Hamra och vid ett tillfälle föreläst om antibiotika i föredragsserien på Bottarvegården i Vamlingbo. Hans budskap är att läkekonstens botemedel, den vetenskapliga forskningens största triumf, förmågan att kunna kontrollera bakterieinfektioner, är till låns för människan.
– Det viktiga är att skapa insikt om att effekten av antibiotika inte är för evigt. Vi har vant oss vid en hälsostandard och de flesta tar för givet att en bakterieinfektion går att behandla, säger Ola Sköld.
Själv är han i den åldern att han upplevt faran av och fasan över att dra på sig en lunginflammation.
– "Lungpaj" som var slangnamnet när jag var pojke, eller en "vanlig" halsfluss, som då inte gick att att behandla och det var många som strök med om man fick det.
Att vad man i dag ser som en enkel infektion kunde vara det värsta tänkbara då – före vad Ola Sköld kallar för den vetenskapliga forskningen största triumf – är något många känner till. Men vad vi inte tänker på är att vi mycket väl kan hamna där igen, om än kanske inte i samma utsträckning.
Det forskarna upptäckt, så sent som under det senaste decenniet, är hur bakterierna skaffar fram medel mot de antibiotika som vi människor tar fram.
– Det är deras egna vapen mot varandra i kampen om livsrum. Och bakterierna är både äldre och visare än vad vi är, säger Ola Sköld.
Bakterierna hittar hela tiden ny arsenal för att stå emot nya läkemedel tack vare sin långa evolution. Och resistensutvecklingen hos bakterierna, som egentligen pågått sedan penicillinets första tid på 1940-talet, är därmed omöjlig att stoppa, menar Ola Sköld:
– Vi kan bara försöka få den att gå långsammare genom att använda mindre antibiotika.
Kriget mot bakterierna går alltså inte att vinna. Inte när vi spelar på deras planhalva och lånar deras vapen. Lösningen, eller i alla fall en del av den, ligger i att forska fram nya antibakteriella medel. För det krävs antagligen en bred folklig opinion eftersom läkemedelsbranschen inte är särskilt intresserad av att ta fram dessa, enligt Ola Sköld.
– Det kan man inte klandra den för. Läkemedelsföretagen är ju affärsmässiga. Det vill satsa på mediciner som människor måste ta länge, kanske livet ut, inte på snabba behandlingsmetoder.
Ola Sköld tror att det krävs någon typ av statligt organiserat samarbete. Och här spelar den viktiga insikten om antibiotikaresistensen hos allmänheten – och beslutsfattare – en av huvudrollerna.
– Vi är som sagt bra på att förskriva mindre antibiotika men vi måste bli ännu bättre. En stor del av användningen ser man inom jordbruket, inte i Sverige, men globalt.
För samtidigt som en enskild person inte kan påverka sin kropp och de bakterier som den utsätts för, är det viktigt att bidra med "sin del", säger Ola Sköld.
– Det är i det stora hela en politisk fråga men den måste också in i vardagslivet och finnas i folks medvetande.