I ett stort mörkt kar simmar ett gäng tropiska fiskar med namnet tilapia. Det är den fiskart som är bland de mest odlade i världen. De matas med vegetariskt foder. Ovanför har man i två våningar placerat odlingsbäddar. Växterna som planterats i krukor skickar sina rötter ner i vattnet som pumpats upp från fiskarnas kar.
Rester från fodret samt kiss och bajs från fisken gör att vattnet är näringsrikt. Det innehåller nitrit och ammonium som bryts ned med hjälp av positiva bakterier och omvandlas till nitrat. När växternas rötter suger upp nitratet ur vattnet renas det och kan skickas tillbaka ner till fiskarna.
– Vi tillsätter lite syre så att koldioxiden försvinner, förklarar Gunilla Rosenqvist som är professor och arbetar med projektet.
Odlingen ger tio kilo växter för varje kilo fisk.
Att odla i kretslopp är en hållbar metod och fördelarna är många. Det går åt mindre vatten och det behöver inte tillsättas någon extra näring.
Metoden har nu testas vid forskningsstationen i Ar och Slite Kretsloppsodling AB har redan nappat på tekniken, men de är ännu på försöksstadiet.
Kretsloppet där fiskar och växter tar styrka av varandra, blir en resurseffektiv och hållbar odling.
Under försöken har man konstaterat att fisken har det bra.
– De har fått ungar här och det är ett gott tecken, säger Gunilla Rosenqvist.
Tilapia smakar bra och anses som en av världens mest odlade fiskar.
– Ibland kan det smaka lite dy av köttet men låter man dem simma i rent vatten några dagar försvinner det, säger länsfiskekonsulent Andreas Pettersson.
Flera olika växter har testats som sallad, basilika, chili, tomat, ruccola, squash och koriander. Några blomplantor har också deltagit i försöket och alla har klarat sig bra.
Vattenbruk är den snabbast ökande livsmedelssektorn.
– Arkitekter ritar bostäder där det här ingår. Det finns bland annat i en bostadsrättsförening i Stockholm, berättar Gunilla Rosenqvist.
Globalt används tekniken i flyktingläger där man odlar fisk och växter i stålcontainrar. Nasa vill använda metoden för att ta ut den i rymden.
– Vi kommer att behöva odla mer mat från havet inom en snar framtid i takt med den befolkningsökning som spås. Det viktiga är att vi gör det på ett hållbart sätt, säger Andreas Pettersson.
Kretsloppsodlingen eller Akvaponi som den också kallas, är Blått Centrum Gotlands projekt med Region Gotland som finansiär.