Det nationella målet är att minska antalet antibiotikarecept till 250 per 1 000 invånare och år. Gotland toppar listan på 345, följd av Skåne med 327 och Stockholm med 317 recept per 1 000 invånare.
Att minska antibiotikaanvändandet innebär inga hälsorisker, två regioner (Jämtland och Västerbotten) har redan nått målet och folk är inte mer sjuka där än någon annanstans, enligt Folkhälsomyndigheten.
Felaktig och onödig användning av antibiotika kan dock ha negativa effekter för individen. EU:s smittskyddsmyndighet ECDC beräknar i en ny studie att 33 000 EU-medborgare dör varje år till följd av antibiotikaresistenta bakterier.
Sven Montelius är smittskyddsläkare på Gotland och sedan länge bekymrad över det frekventa användandet:
– Gotlänningarna får 5 500 antibiotikarecept i onödan per år, det är inte acceptabelt, säger han.
Han menar att det är en gemensam uppgift att dra ner på förskrivningarna, av vården att inte skriva ut antibiotika, av patienterna att inte "kräva" penicillin eller liknande medicin.
Varför skrivs det ut så mycket?
– Det är svårt att analysera vad det beror på och svårt att åtgärda när man inte vet vad det bottnar i. Information är enda vägen, såväl till patienter som chefer och de som skriver ut recepten.
Äldre människor får mer antibiotika utskrivet än yngre, vilket är naturligt då den patientgruppen lättare drar på sig infektioner. Kvinnor får också mer än män, också det naturligt med tanke på att de lättare drar på sig exempelvis urinvägsinfektion.