Runt 120 personer kom till det möte om foderbristen som Lantbrukarnas riksförbund på Gotland, LRF, kallat till på slakteriet i Visby under tisdagskvällen. Att mötet skulle hållas var P4 Gotland först med att rapportera om.
– Oron är stor, det kan vi inte förneka men samtidigt är gotlänningarna luttrade, säger Anna Törnfelt, ordförande för LRF Gotland.
Den torra våren och försommaren har lett till att det växer dåligt på åkrarna, något som drabbar både öns växtodlare och djurhållare. Även i fjol blev skörden mindre än normalt och många tvingades slakta sina djur på grund av foderbrist. I år finns det risk att situationen förvärras ytterligare.
– Det finns inga foderförråd efter i fjol, säger Anna Törnfelt som är bekymrad över situationen.
Under mötet diskuterades olika lösningar för att få fodret att räcka.
– Det finns en hel del grejer man kan göra. Det går att minska spill och att se till att man inte överfodrar sina djur, säger Anna Törnfelt.
Genom att behandla halm med ammoniak går det att öka proteinhalten och därmed använda halmen som foder.
– Det finns företag som gör sådant och vi skulle kunna ta hit dem men då behöver vi dra ihop en rejäl hög med halm, säger Anna Törnfelt.
Att gemensamt köpa in stora partier foder från fastlandet var också en åtgärd som togs upp under mötet. Andra lösningar som diskuterades var att skörda höstsäd som ensilage redan nu för att sedan så nya grödor som rajgräs, majs eller vårsäd på markerna. Men för att de nya grödorna ska gro så kommer det att behövas regn. Regn skulle även göra skillnad för de grödor som odlas redan nu.
– Får vi 70-100 millimeter regn då börjar det hända saker. Men kommer det bara fem millimeter så dunstar det bort.
Torkan kan även få långtgående ekonomiska konsekvenser för lantbrukare som skrivit femårsavtal med EU om att markerna ska betas och därmed får betesbidrag. Tvingas de slakta djuren i den utsträckningen att markerna inte kan betas, exempelvis under avtalets tredje år, riskerar lantbrukaren bli återbetalningsskyldig även för de två föregående åren.
– Det är jättehårda regler, man får betala tillbaka för hela avtalsperioden. Många tror att lantbrukare bara får en massa bidrag men vi lever under en hård press, säger Anna Törnfelt.