För några år sedan fick bönderna rent uselt betalt för den mjölk de levererade. Utvecklingsbolaget Heligholm började då diskutera med bönderna hur man skulle kunna stödja näringen. Under samtalen dök idén om fiskodling i tomma ladugårdar upp.
Sagt och gjort. Leader-pengar söktes och snart var en förstudie initierad. Janne Larsson, tidigare vd i Heligholm AB har tillsammans med en projektgrupp åkt land och rike runt för att studera olika landbaserade fiskodlingar.
– Vi hade nog tänkt att vi skulle anlägga en fiskodling i Burgsvik, men det blev trångt och dyrt och då sa plötsligt min namne, Janne Larsson i Hamra, att ”vi kan ju vara hemma i mitt gamla svinstall i Hamra”.
Jan Larsson i Hamras svinstall rymde tidigare närmare 350 svin. Nu är lokalen tom och ligger vägg-i-vägg med gårdsbutiken Hamra Vapen/Suderbaggen. Här säljs idag närodlat kött.
– Vi besökte bland annat en fiskodling i Härnösand som odlar regnbågslax. Det är en jätteanläggning som investerat minst hundra miljoner. Vi tyckte att deras lösningar var intressanta, berättar Hamra-Jan.
– Regnbågslax är en hyggligt robust fisk, säger Vamlingbo-Jan
Fem personer i projektgruppen valde att gå vidare och bildade bolaget Hamra Fisk AB. Förutom Jan och Jan ingår Markus Westberg, Hamra, Håkan Ahlsten, Öja, och Thomas Olsson, När. När GT besöker svinstallet har det hänt mycket. Hamra-Jan har påbörjat bygget av både fiskslakteri och foderrum. Lokalen är tömd på bås och stior. Han vill helst inte att vi fotograferar innan allt är på plats.
– Det är Jan som är snickaren, säger Vamlingbo-Jan.
– Ja, och du sköter alla papper. Vi har alla olika kompetenser och det är det som gör att vi kompletterar varandra så bra, kontrar Hamra-Jan.
I våras fick gruppen nys om en fiskodling i Landskrona som skulle avvecklas. Man slog till och beviljades stöd från Jordbruksverket på 590 000 kronor.
– Det är ett bra tillskott, men det räcker inte på långa vägar. Vi får sätta in egna pengar, berättar Vamlingbo-Jan.
Gruppen var själva nere och monterade ner och hämtade hem delar av tekniken i början av sommaren. I augusti ska två långtradare leverera resterande delar.
– Vi är ju inga fullfjädrade fiskodlare. Nu ska vi bygga klart och så får vi se hur det går, säger Vamlingbo-Jan.
Lokalen är cirka 400 kvadratmeter och bolaget har tillstånd att odla fyra ton fisk om året. Men man tänker ta det lite ”vackert” och satsa på ett ton inledningsvis.
Om allt går som det ska, ska gruppen sätta ut yngel som efter ett år har nått en vikt om fyra kilo. Men det är mycket som ska klaffa. Vattenkvaliten är en viktig fråga, att säkra driften vid strömavbrott en annan.
– Vi vet ju inte om vattnet här är ett vatten som fisken trivs i. Och strömavbrott får det definitivt inte bli, då har vi inte många minuter på oss innan allt går förlorat, säger Vamlingbo-Jan.
Mycket att tänka på. Kan ni det här med fiskodling?
– Nja, vi lär oss. Vi har en väldigt stor respekt för det här. Det finns ett talesätt som säger att en duktig mjölkbonde ska ha ett djuröga och se hur kon mår. Vi får skaffa oss fiskögon.
Systemet bygger på aquaponik-teknik, alltså ett slutet system, där vattnet cirkulerar runt och fiskgödslet filtreras bort för att sedan spridas som näring på åkrarna.
Ni är ju inte helt purunga. Är tanken att ni ska driva det här själva sedan?
– Jo, när det väl är igång så säger de som kan att det inte är så betungande. En till två timmar om dagen i arbetsinsats har de sagt och har man varit entreprenör hela livet, är det svårt att sluta, avslutar Hamra-Jan.