I morgon har finska föreningen bjudit in bland andra politiker, landshövdingen och Lennart Rodhin, som nyligen gjort en statlig utredning om minoriteter i Sverige.
– Utredningen har tillkommit efter att Sverige fått mycket kritik, inte minst från EU-rådet, om hur man tar hand om sina minoritetsspråk. Efter åtta års kritik fick Lennart Rhodin i uppdrag att komma med förslag för att stärka minoritetspolitiken, säger Anna Anu Viik.
Hon vill att kommuner och regioner får mer kunskap, vilket hon ser saknas.
– Minoritetspolitiken existerar inte på Gotland just nu, säger hon.
Flera av de problem som framkommer i den statliga utredningen har Anna Anu Viik själv stött på. Ett exempel, som hon ger, är att Region Gotland sedan förra året har tagit bort modersmålsstödet i förskolan, också det finska.
– Då menar man att man behandlar alla modersmål lika, men då har man inte förstått vad minoriteter är för någonting. Vad den här särställningen betyder, att det är en del av svenskt kulturarv, säger hon.
Sverige har fem officiella minoritetsspråk.
– Personligen tycker jag att det är viktigt med alla andra modersmål också, men det är ändå skillnad, för när det gäller minoriteter så är det lagstiftat, säger hon.
Att fira självständighetsdagen känns betydelsefullt för Anna Anu Viik, särskilt när hon tänker på vad alternativet hade varit.
– Om Finland inte var självständigt, om min morfar inte hade varit med i kriget så hade jag vuxit upp i ett kommunistiskt system, säger hon.