Det var i början av augusti som den 13 meter långa lettiska katamaranen med en vikt på uppskattningsvis 10 ton kördes på grund av sin besättning på den lilla ön Bungeör i södra gattet av Fårösund.
Ett bärgningsförsök några veckor senare fick avbrytas på grund av hårt väder. Katamaranen stod hårt på grund, nästan uppe på land och vågorna blev för höga. Nio personer från Svenska sjöräddningssällskapet i Fårösund och från Kustbevakningen i Slite hade då försökt fästa två pontonbåtar längs katamaranens sidor, utan att lyckas.
Medan myndigheterna diskuterat vad som ska göras har vraket under hösten och vintern sakta brutits ner i smådelar, som sedan spridits vidare i havet.
– Nu är vi nere på små bitar som blir mikroplaster, säger Mikael Hamstedt, aktiv medlem i Bungeörs hembygdsförening.
Han och föreningen har jagat på för att myndigheterna ska ta sitt ansvar, men ingenting har hänt.
– Vad jag tycker om hanteringen? Det lämpar sig inte i tryck, säger Mikael Hamstedt.
Katamaranen var, när den strandade på Bungeör, värd flera miljoner kronor – men den lettiska ägaren saknade försäkring. Besättningen räddades av Sjöräddningssällskapet, som inte utför bärgningar utan främst räddar liv. Ingen svensk myndighet har sedan dess velat ta ansvar för vraket, som Mikael Hamstedt menar borde ha sanerats från platsen för länge sedan.
– Det här är en tråkig och märklig historia. Om du ställer en bil i skogen finns det regelverk, men inte om du ställer en båt på flera ton i sjön, säger han.
Mikael Hamstedt berättar att Bungeörs hembygdsförening har erbjudit sig att för hand samla ihop alla vrakdelar, det mesta i form av plastbitar.
– Vår ordförande var i kontakt med regionen, för att få lämna all plast på en återvinningsstation utan avgift. Men det får vi inte, säger Mikael Hamstedt och berättar att även länsstyrelsen har svarat dem att regelverk saknas för ett vrak där ägaren inte haft försäkring.
Hembygdsföreningen på Bungeör planerar nu för en gemensam sak, tillsammans med flera andra utifrån som har anmält sig som frivilliga för att städa ön från vrakdelar.
– Datumet är just nu osäkert, det blir i maj eller juni. Vi har fått tag i lite hjälp från åkerier, som är beredda att hjälpa oss med containrar. Att få folk som vill hjälpa till verkar inte bli svårt, säger Mikael Hamstedt.
Vem som tar hand om notan från plasten till regionens återvinningsstation återstår att se.
När GA får tag i Mattias Edsbagge, enhetschef för miljö- och hälsoskydd hos Region Gotland, står det klart att det inte finns något pågående ärende – trots att delar från den förlista båten nu sprids i småbitar i havsmiljön.
– Vi var inte medvetna om att den fanns kvar, säger Mattias Edsbagge och lovar att skyndsamt se på möjligheterna att hjälpa till för att lösa saneringsfrågan, tillsammans med teknikförvaltningen.
Att väcka skadestånd mot en utländsk ägare i Lettland, menar Mattias Edsbagge, kan ta tid. Han hyllar initiativet och engagemanget från Bungeörs hembygdsförening.
– Jag tycker att vi ska försöka hjälpa till när det finns ideella krafter ute i samhället, säger han.
Om vrakdelarna ska saneras menar Mattias Edsbagge att tidpunkten maj eller juni kan vara för sen.
– Det häckar mycket fågel på de här holmarna och det vore bra att få det gjort så snart som möjligt, säger han.