Arkivbild från januari. Något dygn efter branden var det alltjämt rökfyllt i pannrummet.
Uppe i taket, bredvid den gamla flispannan, hänger alltjämt resterna av en lamparmatur, fullkomligt söndersmält.
– Jag tror det var uppe i 1500 grader innan mätutrustningen la av, berättar Axel Björklund – som beskriver sig själv som "mellangenerationen" i familjeföretaget.
Det har gått fyra månader sedan branden i flispannan, som ledde till kyliga hem och lokaler i stora delar av Fårösund.
– Den har egentligen varit bra, ändå fram till den brann. Det har varit flera experter här, men ingen har kunnat säga vad som faktiskt hände. De tror att de har blivit någon slags explosion som sedan har spridit sig till fläktsystemet, förklarar Axel Björklund.
När GT senast besökte platsen, den 10 januari, var det problem med ledningsnätet. En läcka upptäcktes och åtgärdades.
En temporär oljepanna hade också hyrts in, som dock inte täckte behoven.
– Sedan fick vi tag på två oljepannor som stod på Väddö, de kom hit efter kanske två veckor.
Även dessa strulade dock; först efter några dagar kom en serviceman med reservdelar. Men det slutar inte där heller:
– Försäkringsbolaget sa att de inte ville betala för olja. Vi hade fått en miljon, men säkert lagt 300 000 själva också.
Familjeföretaget tog då beslutet att renovera den panna som brunnit – trots att de egentligen inte fick.
– Nej, vi fick inte röra den, eftersom det skulle utredas vad som hänt. Men vi kom överens med försäkringsbolaget. Sedan höll vi på dygnet runt och jagade delar över hela världen. Ett tag var det problem med datastyrningen av den, sedan har det gått ganska bra, säger Axel Björklund – men lägger snart till att elsystemen krånglat även efter detta, vilket har krävt underhåll efter hand.
Var ni aldrig sugna på att bara ge upp?
– Jag har inte tänkt tanken faktiskt, folk var ju utan värme, så det var bara att kämpa på. Men visst, när försäkringsbolaget så stopp för oljan, då undrade jag hur fasen vi skulle reda ut det här...
Axel Björkqvist och Linn Lyon i fikarummet på Fårösunds fjärrvärmeverk.
Branden ledde till förlorade inkomster, samt utgifter för reparationer och nya investeringar. Det handlar om mångmiljonbelopp totalt.
– Vi har ju inte de musklerna som till exempel Geab har, men vi vill komma dit, vi har ju bestämt oss för att driva det här vidare.
Förutom att en ny huvudpanna är beställd finns idéer kring solceller och andra mer miljövänliga lösningar.
De här tankarna fanns redan tidigare – anläggningen var egentligen i ett generationsskifte, vilket gjorde vinterns incident särskilt dåligt tajmad.
– Ja, branden kom ett år för tidigt, säger Axel Björklund.
Linn Lyon, som tagits in för att lyfta bolagets kommunikation, fyller i:
– Vi har varit dåliga på att berätta att det fanns en plan, det var aldrig så sårbart som folk verkar tro. Vi har lärt oss otroligt mycket och vi ska bli bättre på kommunikationen, vi funderar på att bjuda in kunderna till oss till exempel, säger hon.
"Vi försöker främst köpa in flis från norra Gotland", berättar Linn Lyon.
Samtidigt är bolaget tacksamt för att de mestadels bemötts med stöd och hjälp.
– Folk har varit väldigt förstående, det har varit skönt för oss i den här processen. Några har varit mer arga, men det är inte många, säger Linn Lyon.
Axel Björklund har samma bild:
– Lokala entreprenörer har till och med hört av sig och erbjudit hjälp, om vi skulle behöva. Sammanhållningen har nog stärkts, snarare än tvärtom. Samarbetet med Region Gotland har också fungerat och det blev bra med försäkringsbolaget också till slut, vi får vara nöjda med vad vi fick.