Det är Ullkontoret i Endre som levererar ullen till jackorna. Från sitt ulltvätteri ska de i år skicka 25 ton ull till Tyskland där fodret görs.
– Det är roligt när man hittar någon som vill köpa tonvis, det behövs för att det ska bli lönsamt, säger Jenny Andersson, som driver ulltvätteriet tillsammans med Hans Bulthuis.
Det var när Jenny Andersson och Hans Bulthuis flyttade till Gotland 2010 som Jenny började luska i vad som hände med ullen från öns alla lamm. Inte så mycket visade det sig, det mesta slängdes, i första hand för att det inte fanns någonstans att tvätta den. Det fick paret att investera i en ulltvätt men för att få den lönsam måste ullen förädlas till andra produkter. Och det är just det som Ullkontoret nu gör.
– Folk från Fjällräven/Tierra kom hit och tittade tillsammans med VD:n för det tyska företag som tillverkar ullfodret. De började beställa vit ull förra året och i år vill de ha 25 ton, säger Jenny Andersson, som också berättar att den stora beställningen gör att de för första året kan ta ut lön ur företaget.
Men trots att vita ullen ger pengar i kassan så är det egentligen inte den som Jenny Andersson är mest intresserad av – hon vill istället försöka utveckla produkter ur den grå ullen från gotlandsfåren. Men det har visat sig vara en större utmaning. Grå ull har en annan typ av fibrer, de är lite glattare och ullen är svår att spinna.
– Vi behöver hitta förädlingsvägar som förbrukar ullen. Vi har ju egentligen ett guldläge. Gotlandsull är redan känt, vi behöver bara göra det, säger Jenny Andersson.
Ullkontoret har därför provat att göra en rad produkter av ullen – ullpellets som kan användas som jordförbättring/näring, isoleringsplattor, sittdynor och har skickat ull för till Tyskland för att spinna garn av den. De är också med i det EU-finansierade projektet Gotland Grey, vars mål att skapa en lönsam värdekedja för grå kvalitetsull. Jenny Andersson och Hans Bulthuis tror starkt på gotlandsullen och har stora planer för framtiden.
– Visionen är ett ullcenter med plats för alla steg i processen – från tvätteriet till färdiga produkter i en butik i sista ledet. Ett besöksmål för turister, en arbetsplats, utbildningshub, ullförmedling och en plats där man kan få hjälp att utveckla ullprodukter, säger Jenny Andersson.
När kan det här bli verklighet?
– Inom ett par år kanske.
