Fredag eftermiddag presenterade de fyra allianspartierna i Region Gotland; C, M, L och KD sitt förslag till budget för 2020. Detta efter flera dagars intensivt arbete i budgetberedningen tidigare i veckan.
– Det har varit bra diskussioner, men tuffa utmaningar, sammanfattade regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C).
Dagarna innan budgetberedningen kom en ny skatteprognos från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Med en ökning till 4 041 miljoner kronor (drygt 4 miljarder) i förväntade skatteintäkter för Gotlands del har den underlättat att få debet och kredit att gå ihop för 2020.
– Det visar betydelsen av att befolkningen växer, säger Eva Nypelius.
Men samtidigt befäste SKL:s prognos bilden av en vikande konjunktur de kommande åren; 2021 och 2022.
Delårsprognosen som ekonomidirektören Åsa Högberg visade, byggd på utfallet för januari-mars pekar visserligen mot ett helårsresultat på 64 miljoner kronor, 7 miljoner bättre än budgeten för 2019. Men prognosen är tidig och därför osäker. Och nämndernas resultat beräknas bli ett underskott på 46 miljoner kronor.
Eva Nypelius framhåller att alliansens budget innebär en utökad ram med 231 miljoner kronor, jämfört med 2019. Ungefär hälften, 111 miljoner kronor beror på den resursfördelningsmodell som regionen använder, för exempelvis skolorna. Det är kostnadsökningar som kommer med viss automatik:
– Och vi vill behålla resursfördelningsmodellen, understryker Eva Nypelius.
Satsningar som alliansen pekar på gäller bland annat personalen. Här läggs 100 miljoner, varav 85 går till personalkostnadskompensation:
– Kompetensförsörjningen är mycket viktig för oss, vi måste kunna betala konkurrenskraftiga löner, säger Eva Nypelius.
15 miljoner läggs på arbete med jämställdhet och utrymme för satsningar inom bristyrken.
Samtidigt som ramarna växer lägger alliansen ut ett sparbeting på 60 miljoner kronor.
– Det motsvarar en procent och det är inget konstigt med det, det gör man i staten också, säger Eva Nypelius.
Men Regionrådet Meit Fohlin (S) ser problem med sparkravet:
– Det får betydande konsekvenser för kvaliteten inom skolan och sjukvården. Och under de närmaste tre åren handlar det om 200 miljoner kronor.