– Om det flyttar in 1000 personer på kort tid så innebär det en rejäl ansträngning, det är klart.
Lisa Stark är enhetschef på den enhet inom Region Gotland som ansvarar för att stödja regionens förvaltningar när Migrationsverket bedriver asylmottagande på ön.
Hon är tydlig med att det är en allvarlig situation som kommer att påverka det gotländska samhället. Dessutom befinner sig regionen i ekonomisk kris.
– Men om vi lyckas få de här människorna att slå sig ned på Gotland och hitta in på arbetsmarknaden så kan det, förutom att vi tar vårt ansvar, bli en god affär för regionen.
På kort tid kan det komma drygt 1000 personer som ska bo här under tiden de söker asyl. Grundprincipen är att kommunerna ska gå plus minus noll när det gäller asylmottagandet. Migrationsverket betalar mat och boende och ska ersätta kommunerna för kostnader de har. Det kan exempelvis gälla skolundervisning, hälso- och sjukvård, transporter och lokaler.
En rapport som Statens kommuner och landsting, SKL, skrev i våras visar dock att kommunerna inte alls får den ersättning de har rätt till när det gäller exempelvis skolan. Ersättningen till kommunerna täckte bara mellan 40 och 60 procent av utgifterna.
Lisa Stark säger att regeringen förefaller ha tagit åt sig av kritiken och nu flaggar för att höja flera av ersättningarna till kommunerna.
– Vi väntar oss rejäla höjningar.
Men det finns andra problem.
Det är svårt att redovisa utlägg för asylmottagningen. Men lyckas man inte göra det går regionen miste om mycket pengar.
I dagarna har man därför beslutat att inrätta en central enhet på regionen som ska jobba särskilt med att hålla reda på alla kostnader under tiden de asylsökande bor på Gotland.
– Vi utgår från att alla förvaltningar blir berörda av asylmottagningen, säger Lisa Stark.
Som exempel:
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen: Akutsjukvård för vuxna, hälso- och sjukvård samt tandvård för barn, hälsoundersökningar
Barn- och utbildningsförvaltningen: Undervisning för skolbarn, förskola
Teknikförvaltningen: Transporter, kollektivtrafik, lokaler
Socialförvaltningen: Omsorgen om ensamkommande flyktingbarn
Under budgetberedningen i våras beslutade politikerna om en buffert på fem miljoner kronor som ska användas om asylmottagandet kostar mer än vad regionen får ersättning för. Det var under förutsättning att cirka 250 platser för asylsökande skulle skapas.
– Det är mycket osäkert om de pengarna räcker nu, säger Lisa Stark.
Var buffertpengarna tas ifrån och hur ett framtida underskott ska täckas vet hon inte. Det är ett politiskt beslut.
Lisa Stark menar dock att Gotland har goda förutsättningar att kunna bidra till ett bra asylmottagande.
– Vi har haft lång tid att förbereda oss och skaffa oss kunskaper.