Ovanligt besvärlig fästingsommar
I år verkar både betesfeber och fluglarvsangrepp varit ett stort problem på Gotland. Den förstnämnda är sedan länge känd här på ön, medan den sistnämnda är mer känd utomlands.
Bäää. Våra lamm har haft en extra tuff sommar med både betesfeber och fluglarvsangrepp.
Foto: Jönsson Rolf
Olof Schwan, får- och svinhälsoveterinär vid Djurhälsovården, kom till Gotland under 80-talet och började titta på hur man kunde jobba för att minska angreppen, bland annat genom att applicera fästingmedel på djuren.
Växande problem
För några år sedan tycktes problemet öka och många besättningar fick stora problem med fästingsmittan och det var då som Olof Schwan funderade på om fästingarna kunde ha byggt upp resistens mot de fästingmedel som använts sedan 80-talet.
Tillsammans med Jan Chirico, forskare inom parasitologi vid SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, sökte de och fick bidrag, och under en tvåårsperiod har de testat naturmarkerna på Gotland samt flera fårbesättningar.
Tur för oss
- Det är intressant, för vad vi har sett så finns det ingen resistens, vilket är en väldig tur för oss. Men vad vi såg var en stor variation på smitta och antal fästingar på markerna, och mellan 10 och elva procent av de fästingar vi testade hade den här anaplasman, säger Olof Schwan.
Anaplasma phagocytophilum, heter bakterien som ger upphov till infektionen. Djuren som smittats drabbas av ledbesvär och feber. Även plötsliga dödsfall har observerats, enligt SVA.
Fastlandet vet ingenting
Idag söker Olof Schwan och Jan Chirico nya pengar för att göra samma undersökning på fastlandet.
- Där vet de egentligen ingenting. På Gotland har vi koll eftersom vi jobbat med det här så länge, säger Olof.
Smittan kan enligt Olof sätta sig lite överallt och det kan bli sekundära infektioner som är besvärliga. Smittan bryter ner djurens egna skydd, det vill säga de vita blodkropparna, vilket gör att de blir mer mottagliga för andra infektioner.
- Om man låter bli att behandla så är det ett jätteproblem, fortsätter Olof.
Sänker tillväxten
I Norge har forskare kommit ännu längre och de arbetar på att få fram ett vaccin. Där är problemet ännu större och deras besättningar är ofta väldigt stora. Att var tredje vecka applicera fästingmedel på vartenda djur är inte hållbart där, menar Olof och säger att smittan sänker tillväxten i besättningen på sikt.
- Vi har bra kontakt med Norge och vi tänker fortsätta samarbetet med dem där.
Var tionde fästing bär på smittan. Problemet är vanligt, men exakt hur stort vet Olof inte. Han tror därför att det är viktigt att göra en skrivning för att uppskatta hur utspritt och stort det är för att i framtiden kunna se eventuella riskbesättningar.
Även fluglarvsangreppen tycks öka i Sverige och SVA har under sommaren fått in flera fall av drabbade råbockar, får och kaniner som samtliga varit så sjuka att de dött av sina skador, eller tvingats avlivas.
Gillar skit
Enligt SVA så rör det sig om en av Sveriges vanligaste spyflugor, Lucilia ilustris, som framförallt livnär sig på kadaver och som ibland väljer att lägga sina ägg på levande djur eller människor. Öppna sår eller päls besudlad med avföring är speciellt attraktivt. Därför säger både länsveterinär Torsten Jakobsson och Olof Schwan att det är viktigt att sköta hygienen på sina djur.
Fuktig sommar
-Det är väldigt hemskt och äckligt när djuren drabbas av fluglarver. All ohygien är potentiella risker och sådant här ska alltid uppmärksammas, säger Olof Schwan.
Länsveterinär Torsten Jakobsson tror att den fuktiga sommaren kan vara en anledning till att angreppen tycks ha ökat.
- Det är viktigt att hålla lammen klippta så de inte har kvar den gamla vinterpälsen in på betessäsongen, säger han.
Om ditt djur drabbas av fluglarvsangrepp så är det ett mödosamt arbete med att få bort larverna. Att spola, skölja och rensa med jod eller väteperoxid är ett sätt, och oftast klarar sig ett smittat djur efter en sådan behandling.
- Men är de magra och vissna så ska de avlivas, säger Olof Schwan.
Så jobbar vi med nyheter