– Provtagning är ingen idé, spridningen har redan skett. Men misstänker man på grund av tomma tackor eller missbildade lamm och kalvar så ska man kontakta sin besättningssveterinär eller oss på Svenska Djurhälsovården, säger fårhälsoveterinär Fredrik Engström.
Schmallenbergviruset drabbar enbart idisslare och upptäcktes för cirka ett år sedan i den tyska staden Schmallenberg. Sjukdomen har därefter snabbt spridit sig till flera europeiska länder och Sverige har haft viruset under övervakning. Hittills har bara ett fall konstaterats i Sverige, men efter en nationell undersökning där mjölken från 589 kobesättningar provtagits har 69 procent visat sig innehålla antikroppar mot viruset.
Inget skydd än
Smittan är i stort sett omöjlig att skydda sig ifrån, eftersom den är blodburen och sprids av framförallt svindknott. Den smittar däremot inte via kontakt och kan heller inte drabba människor. Den andra spridningsvägen är från moder till foster.
Det kan vara svårt att upptäcka sjukdomen eftersom den sällan ger svårare symptom än lite feber och eventuellt diarré.
– Smittan är egentligen ganska oförarglig om den inte sker under den känsliga perioden i början av dräktigheten, säger Ebba Suneson, ansvarig för import- och smittskyddsfrågor inom Svenska Djurhälsovården och stationerad på Gotland.
Resultatet av viruset kan börja visa sig nu, bland de lammbesättningar som betäcktes under sommaren. Eftersom antikropparna hittats över i stora delar av landet är det konstaterat att smittan funnits även på Gotland under sommaren. De besättningar som betäcks under hösten, från oktober, löper liten risk att drabbas eftersom svinknotten inte är aktiva under oktober till april.
Missbildningar
Resultatet av smittan är missbildade ungar och mödrar som inte blivit dräktiga. Detta påverkar dock inte fertiliteten i framtiden.
– I somras misstänkte vi att viruset fanns på Gotland. Vi hade några missbildade lammungar som skickades iväg för provtagning, men proverna visade sig vara negativa, berättar Ebba Suneson.
Missbildningarna påverkar leder och skelett och visar sig som felställda ben, krökta nackar och vattenskalle. Svåra förlossningar kan bli en följd, framförallt i lammbesättningar.
– Det gäller att ta beslut om att ringa efter veterinär i rätt tid, så att lidandet inte blir onödigt stort, säger Fredrik Engström.
Nötkreatur som tillbringat en sommar på bete innan betäckning kan ha hunnit få viruset och blivit immun innan dräktigheten. Alla djur som haft viruset får en livslång immunitet och det är därför troligt att vänta sig utbrott med flera års intervall i framtiden. Ebba Suneson påpekar att även om proverna visar på en utbredd spridninga av antikroppar är det inte säkert att vi får stora problem med missbildningar och tomma moderdjur.
– Just nu kan vi inte göra mer än att vänta och se.
Det finns vaccin framtaget mot viruset som prövas i Europa. Resultatet är dock inte utvärderat än.