Det är forskare på Lunds universitetet som tittat på alla ansökningar om företagsstöd som gjordes 2007-2012. Av 21 länsstyrelser utmärker sig Gotland som den länsstyrelse där manliga företagare gynnas mest.
Rapporten konstaterar att andelen kvinnliga företagare på landsbygden ligger på 20-25 procent i hela landet, skillnaden mellan länen är inte så stora.
När det gäller andelen beviljade ansökningar varierar sifforna i landet, men Gotland utmärker sig även här för att andelen beviljade stöd är låg. Nästan överallt diskrimineras kvinnor, men allra mest på Gotland, i Halland och i Skåne.
Gunilla Lexell, länsstyrelsens landsbygdsenhet, ger flera skäl till det dåliga resultatet i rapporten. Hon menar att antalet ansökningar på Gotland är så få att några avslag mer eller mindre ger stort utslag procentuellt.
– På Gotland handlar det mycket om jordbruksföretag och där syns inte kvinnorna så mycket, säger Gunilla Lexell.
Huvuddelen av ansökningarna gäller startstöd för jordbruksföretag och där är det ofta män som står som står på ansökningen, även om det är ett familjeföretag.
Men hon konstaterar också att kvinnor har en tendens att inte vara för försiktiga och otydliga i sina ansökningar.
– Det är tydligt att kvinnor gärna vill ta ett steg i taget. Vi har lagt stor vikt vid att den som ger sig in i ett företag ska ha möjlighet att livnära sig på heltid. Kvinnor ansöker ofta om för liten verksamhet.
Gunilla Lexell tycker också att kvinnor måste bli bättre på att framhäva sig själva och sina idéer.
– Kvinnor skulle behöva göra lite modigare beskrivningar av vad det är de vill göra. Män har generellt lättare att framhäva sig själva.
I rapporten framkommer att handläggarna i bottenlänen – Gotland, Skåne, Jönköping och Halland – i betydligt högre grad anser att ansökningarna är dåligt skrivna än i de län där skillnaderna mellan män och kvinnor är liten. Bland annat framkommer kritik mot LRF och Hushållningssällskapet som är de konsulter som anlitas mest i bottenlänen.
– Det håller jag inte med om. Tvärtom, säger Gunilla Lexell.
Rapporten berättar att man på Gotland arbetar aktivt med att hjälpa konsulterna att skriva ansökningar. Gunilla Lexell bekräftar att man lagt mycket tid på att förbättra ansökningarna, vilket också gett utdelning.
– Vi har haft möten med konsulterna och talat om vad som gäller och vad vi frågar efter.
Man har också lagt extra mycket resurser på att hjälpa kvinnor att formulera sina ansökningar så konkret som möjligt.
– En del kvinnor beskriver sina satsningar väldigt brett och har svårt att konkretisera vad de egentligen vill, säger Gunilla Lexell.
Efter att rapporten släpptes har länsstyrelsen på Gotland diskuterat om det finns andra orsaker till att relativt få kvinnor söker företagsstöd och att så många får avslag. Bland annat förs diskussioner om hur landsbruksprogrammet kommuniseras. Nu hoppas man få hjälp av studenter från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som är på besök på Gotland i dag och imorgon med anledning av rapporten. Studenterna tittar på hur ansökningarna handläggs och hur länsstyrelsen kommunicerat under föregående period vilket kommer att resultera i ett examensjobb.
– Vi hoppas få ut något konkret av deras arbete som vi kan använda när vi ska utforma nästa länsstrategi för landsbruksprogrammet. Det här är något både studenerna och vi har nytta av.