Staten har avtal med Destination Gotland om färjetrafiken som gäller 2017-2027. Den nya klimatlagen kom 2018, långt efter att avtalet skrivits. Med stöd av lagen har regeringen bestämt att inrikes transporter ska minska koldioxidutsläppet med minst 70 procent senast år 2030, jämfört med 2010.
– Ska vi klara det behöver vi en till gasfärja och en övergång till mer biogas, säger Christer Bruzelius, vd på Destination Gotland.
– M/s Visborg minskar utsläppen med 20 procent och lika mycket till när vi sätter in m/s Thjelvar. Utsläppen sjunker ytterligare efter hand som vi blandar i biogas. Som transportör måste vi vidta de steg vi kan för att uppfylla klimatlagen, påbörja resan mot lägre koldioxidutsläpp, säger Christer Bruzelius och syftar på rederiets gasfärjor.
De nya klimatkraven innebär betydligt högre kostnader för färjetrafiken.
Statens avtal med Destination Gotland sköts genom Trafikverket. Lars Hellström ansvarar för avtalet där och har svårt att se att staten skulle kunna gå in med mer pengar för att stödja klimatarbetet.
– Det går inte att göra några väsentliga ändringar i avtalet. Man får inte förändra den ekonomiska balansen, säger han och förklarar att det nya avtalet följer EU:s rigida regler.
– Destination Gotland har investerat mer än man åtagit sig i avtalet. De har gjort det valet, säger han och syftar på att det bara är en gasfärja som ingår i avtalet.
Investeringen av två gasfärjor och de högre driftskostnaderna är Destination Gotlands förklaring till att man höjt priserna för både gotlänningar och gods. Den 15 augusti gick rederiet ut i helsidesannonser i lokaltidningarna med information om att de höjer biljettpriserna för gotlänningar med 15 procent. Även längdmeterpriset för gods går upp. Budskapet är att värna klimatet.
I avtalet med staten finns ett tak för hur mycket biljetterna för gotlänningar får kosta. För 2019 är snittpriset 213 kronor där alla från spädbarn och pensionärer till dem som betalar vuxenpris, ingår. En enskild gotlandsbiljett får kosta max 283 kronor. Det kan jämföras med rederiets höjning för en vuxen gotlänning som nu kostar 214 kronor. Rederiet har därmed en marginal för att höja biljettpriserna ytterligare enligt avtalet.
Ett alternativ för att spara pengar, är att köra saktare. Enligt avtalet med staten får norra linjen inte ha mer än 3,25 timmars överfart och samma på södra linjen. Eftersom södra linjen är kortare kan rederiet sakta ner till 24 knop mot norra linjens 28 knop och klara kravet på hur lång tid överfarten får ta. Att minska farten ytterligare innebär att avtalet inte följs.
– Destination Gotland kan inte leverera en annan tjänst än den som ingår i avtalet, säger Lars Hellström, som därmed avfärdar möjligheten att sakta ner farten och koldioxidutsläppen.
Idag gör rederiet flera operativa åtgärder för att spara på det dyra bränslet. Det innebär att man till exempel avgår i tid och kan köra ekonomiskt och komma fram i tid.
– Samlingsbegreppet är Eco-drivning som innebär att fartyget kommer iväg i tid och inte avgår sent så att man måste köra ikapp tid, förklarar Christer Bruzelius.
Andra hjälpmedel är rätt trim för att ge så lite motstånd som möjligt i vattnet. Samma gäller djupgåendet där vikten spelar roll. Grunt vatten bromsar farten så där lönar det sig att man kör saktare.