Det var med spänd förväntan som ett stort antal släktforskare samlades i en lokal på Folkuniversitetet i Visby i veckan. Inom släktforskningen har det blivit allt vanligare att analysera sitt dna för att komma vidare och bekräfta sin forskning.
Mats Ekedahl har 25-års erfarenhet av släktforskning och håller bland annat kurser i ämnet vid Folkuniversitetet. En av hans elever som tidigare jobbat som polis berättade att hon arbetat med en dna-expert i Stockholm. Kunde det vara intressant att bjuda in henne?
– Jag visste inte riktigt vem Martina Nilsson var. Men det har jag förstått nu, att hon verkligen är en expert på området. Det var självklart att vi skulle bjuda in henne och det är en riktig ära att få lyssna till hennes dna-föreläsning, berättar Mats Ekedahl.
Martina Nilsson har som doktorand arbetat med flera uppmärksammade fall tillsamman med Marie Allen, professor i rättsmedicin vid Uppsala universitet. I början av 2000-talet dna-analyserade de bland annat den knapp som påstås ha dödat Karl XII. Sedan 12 år arbetar hon som biolog på den forensiska sektionen vid polisen i Stockholm.
– Dna är ett fantastiskt verktyg i polisens arbete, men det finns risker och begränsningar. Det måste man vara medveten om, berättar Martina Nilsson som under drygt två timmar trollband åhörarna med sin dna-föreläsning.
– Det var först 1985 som den första dna-analysen användes i en brottsutredning i Sverige. Då behövdes det stora mängder blod för att kunna göra en dna-analys. I dag har tekniken utvecklats och förfinats.
Hon berättar att det inte bara handlar om att kunna binda en misstänkt person till ett brott. Minst lika viktigt är det att oskyldiga kan gå fria.
– I "The innocence project" i USA har 362 tvivelaktigt dömda blivit frisläppta efter dna-tester. 20 av dem väntade på avrättning. I flera fall har man också hittat en ny gärningsman.
Det senaste året har just släktforskning med hjälp av dna blivit intressant i polisarbetet. Detta sedan "The Golden State Killer" kunnat gripas efter 40 års jakt. Han ska ha mördat 12 människor och begått minst 51 våldtäkter i Kalifornien under 70- och 80-talet. Förra året hittade amerikansk polis en misstänkt gärningsman. Detta sedan man skickat dna från brottsplatserna till ett företag som analyserar dna i släktforskningssyfte. Man fick träff på släktingar till gärningsmannen.
I januari i år fick polisen i Sverige tillåtelse att genomföra familjesökningar i sitt dna-register. Det innebär att polisen inte bara söker efter gärningsmannens exakta dna-profil utan även efter dennes släktingar. Bland annat hotellmordet i Visby för 22 år sedan är aktuellt för familjesök. Martina Nilsson biträder Stockholms kalla fall-grupp i det ärendet.
Men polisen vill gå längre och även söka i kommersiella databaser för släktforskning som i USA, så kallade släktsökningar. Enligt Martina Nilsson jobbar polisen nu med ett par sådana kalla fall i en pilotstudie.
Ser du någon fara med släktsökningar?
– Det finns alltid den etiska och juridiska aspekten. Det kan finnas människor som skickat sitt dna till ett företag inom släktforskning och som sedan, utan att de vet om det, avslöjar en släkting som brottsling. Därför är det viktigt att anlita företag som är öppna med att polisen kan komma att använda registret.
Martina Nilsson menar att släktsökning kan vara ett sätt att komma vidare när alla andra utredningsinsatser är uttömda och utredningen kört i väggen.
– Det är viktigt att inte övervärdera informationen och inse att det kan bli väldigt mycket data att hantera. I Golden State Killer-fallet bistod släktforskare polisen i utredningen och jag tror att även vi inom svensk polis kommer att behöva anlita släktforskare för att hjälpa till med analyser i framtiden.
Flera av deltagarna på föreläsningen har topsat sig och hittat nya släktingar med hjälp av sitt dna. De säger sig inte vara oroliga för att polisen skulle hitta en brottsling i släkten. Många berättar istället historier om nyfunna släktingar.
– Jag började släktforska för att bevisa att jag är släkt med Gustav Vasa, men det sket sig, säger Mats Ekedahl.
– Men jag hittade en kusin i Amerika och en halvbror.
Det är första gången Martina Nilsson föreläser för släktforskare och GA undrar om hon själv forskar kring sin släkt.
– Nej, men efter det här blir jag faktiskt riktigt sugen på att börja. Det här var verkligen jätteroligt!