I GA:s enkät om hat och hot fick de gotländska politikerna frågan om vad de tycker om debattklimatet. Tre av fyra tycker att debattklimatet har försämrats sedan de gick in i politiken. Resultatet var inte oväntat. Snabba debatter på sociala medier skapar en grogrund för oövertänkta utfall.
Mer överraskande är att flera av de förtroendevalda lyfter fram debattklimatet i regionfullmäktige och nämnder i sina kommentarer.
Tonläget är tufft och en kvinna skriver bland annat att "det gör att man inte gärna ställer sig i en talarstol i fullmäktige".
Flera politiker som har varit verksamma i många år känner inte igen sig. Bo Björkman (S) är en av de som tycker att debatten gärna får vara tuff, så länge man håller sig till sakfrågan:
– Det ger en krydda åt sammanträdet.
Och Inger Harlevi (M) tycker att det handlar om en jargong. Den kan vara skrämmande för nykomlingar, men är av det slag som finns i de flesta grupperingar.
Men flera andra politiker talar om personliga påhopp och vuxenmobbning. En de svarande exemplifierar med hur det gick till när regionfullmäktiges förra ordförande Conny Kristensen Gahnström lämnade sitt uppdrag.
Conny Kristensen Gahnström tar själv inte ordet vuxenmobbning i sin mun, men tycker inte att hon behandlades schysst.
– Jag fick aldrig chansen. Oppositionen hade förlorat sitt andra val på raken och där kom jag med min danska. Jag fick klä skott för deras besvikelse, säger hon.
Det kom frågor från många håll om hur hon, som kommer från Danmark, skulle klara av språket och att uttala alla namn rätt. Conny var inte orolig, hon är ordförande för Socialdemokraterna på Gotland och har varit aktiv i politiken i många år, men nu kände hon att hon hade ögonen på sig och blev nervös. Nervositeten blev inte bättre när hon ständigt blev rättad i sitt uttal. Hon hörde suckar och stön från salen.
När det sedan uppstod tveksamheter kring formalia på sammanträdena blev det ännu värre. Conny kunde se hur ledamöter grimaserade och gestikulerade, samtidigt som andra ropade "gör si" eller "gör så".
– Jag hade ordning när jag kom in i salen, men då tappade jag fokus och då blev det fel, säger Conny Kristensen Gahnström och fortsätter:
– Vi människor kan vara hur tuffa som helst, men när sådant upprepas tappar man självförtroendet.
Conny Kristensen Gahnström tror inte att en man skulle få lika omild behandling. Hon minns hur andras felsägningar möttes överslätande skratt, medan hennes danska "r" skulle rättas.
– De visste så väl vem jag menade. Det handlade bara om härskarteknik.
Efter regionfullmäktige i oktober var flera ledamöter öppet kritiska till hennes sätt att leda sammanträdena. De behövde inte kräva hennes avgång för Conny valde att hoppa av själv.
– Det är klart att det känns, men jag klarar det. Jag har min familj och jag har gott anseende i mitt parti.
– Det som är tråkigt är att jag undrar vem av mina kvinnliga partikamrater som kommer att vilja ta på sig en högre post efter det här.
Conny Kristensen Gahnström tycker att det dåliga klimatet i regionfullmäktige inte bara har drabbat henne själv. Tålamodet med nybörjare är dåligt. Om någon gör fel kan det bli stön, pust och grimaser.
– Det är oproffsigt och fult. De som sitter i regionfullmäktige är inga proffs, utan fritidspolitiker. Och håller vi på med härskartekniker och maktspel vill folk inte ställa upp, säger hon.
Regionrådet Meit Fohlin (S) tror att den hårdnande tonen i det politiska livet delvis beror på att debattörerna formas i sociala medier.
– Det finns en trend på sociala medier att man ska vara rolig, även om det sker på någon annans bekostnad. Den jargongen sprider sig även till möten mellan politiker, säger Meit Fohlin.
Regionfullmäktige är ett öppet forum, men politiska nämnder sammanträder i slutna rum. Meit Fohlin tror att problemet med både mobbning och härskartekniker är större där. Hon har fått signaler om att det kan gå riktigt hett till i vissa nämnder och att det kan bli otrevligt för tjänstemän som deltar i nämndrummet.
– När debattklimatet hårdnar blir det höga tongångar och hårda ord. Vi behöver reflektera över det. Ett nytt arbetsklimat ställer krav på ny kunskap och politiskt ledarskap. Det handlar inte längre bara om hur man genomför ett möte, utan också om hur man skapar ett gott klimat och att det också omfattar tjänstemännen, säger Meit Fohlin.