Museichefen beklagar och förklarar med att byggnadsvården till stor del är uppdragsfinansierad, att verksamheten måste generera vinst och att marknaden hårdnat, museet får färre uppdrag.
Region Gotland går med förlust, i dagarna planeras för kommande budget, samtidigt görs översyn av Regionens kulturplan. Något utrymme för mer pengar är det inte fråga om. I senaste kulturplanen lades Kulturnämnden ned, kulturförvaltningens personal minskades kraftigt. Vad händer denna gång? Även Stadsarkitekten och hans medarbetare tycks vara i farozonen enligt media.
Även biblioteken, en annan viktig del av kulturen på ön, saknar pengar. Arga insändare klagar på att regionens nya chefer saknar insikt och kunskap om de områden de är satta att förvalta. Att de nya cheferna primärt är ekonomer med uppdrag att genomföra besparingar. Med större förståelse för exploatörernas intressen än de ämnesområden de har att värna om, förvalta för kommande släkten.
Detta händer på en ö som till stora delar lever på besöksnäringen och där kulturen står i centrum. När Gotland marknadsförs är det Världsarvet Visby, all medeltida bebyggelse med farmannagårdar, 92 medeltidskyrkor, vikingaskatter, hav och välbetade strandängar, konst, hantverk och design som gäller. Men för att ta hand om denna skatt, förvalta, vårda – för det finns inga pengar.
Idag bommas fastigheter i Visby igen, fastighetsägarna väntar på rivningstillstånd för att bygga nytt, tjäna mer på sina fastigheter. Regionens sparar in på kompetensen, på dem som har kunskap att ta hand om, föra Gotlands kulturarv vidare. Snart finns inga röster kvar som kan stå emot exploateringskrafterna, värna om historien, ge röst åt framtida generationers miljö.
Vi behöver en Greta Thunberg som demonstrerar för att rädda vår kultur!
Barn, som de som häromsistens inledde Tillväxt Gotlands Företagardag och uppmanade regionen att rätta sig efter de globala målen. Flera handlar just om konst och kultur: vår byggda miljö, mångfalden i naturen, vårt välbefinnande, främjande om inkluderande samhällen.
Politikernas vilja må vara god. Men den goda viljan måste nå ut i organisationen, här behövs kunskap och kompetens inte i första hand experter på ekonomi och besparingar. I annat fall har vi ingen kultur kvar på ön.