Tove uppskattar att hon tillverkar cirka 15 000 till 20 000 praliner om året.
Det är inget som man precis förväntar sig när man kör på den smala lilla vägen mellan Havdhem och Burs. Att man där mitt ute i skogen ska hitta ett stall fyllt av lyxiga godsaker.
För 14 år sedan bestämde sig ekonomen Tove Hällström för att gå en kvällskurs i att tillverka praliner och fastnade direkt. Hon gick fler kurser och började tillverkade praliner hemma i köket, mest till familj och vänner.
Pralinerna blev mycket uppskattade och efter påtryckningar beslutade hon sig för att starta Chokladstallet 2018. Första året tillverkades pralinerna i Burs bygdegård. Samtidigt pågick arbetet med att riva ut och renovera stall-byggnaden hemma på gården Lindarve.
2019 var Chokladstallet med ett stort tillverkningskök och butik klart och i dag tillverkar Tove uppemot 15 000 till 20 000 praliner om året. Högsäsongen är sommaren, men butiken är öppen året runt, åtminstone en dag i veckan under lågsäsong.
– Det är kreativiteten och hantverket som jag tycker är kul. Man får färgsätta, använda händerna och komma på nya smaker, berättar Tove och bjuder på en saffranspannkaka-pralin och en lite mer oväntad smaksensation – en sparris-pralin.
Sparrisen liksom bär till olika pralinfyllningar köper Tove in lokalt på Stenhuse gård. Att bara använda naturliga råvaror är viktigt för henne. Även färgerna som pryder hennes praliner är naturliga.
En saffranspannkaka- och en sparrispralin, är en spännande och lyxig smakupplevelse.
– Jag köper in chokladfärger med naturliga färgämnen från till exempel gurkmeja, rödbeta och svarta vinbär. När man lägger så mycket tid på naturliga smaker inuti så känns det bra att ha det utanpå också, säger Tove.
Själva grunden, chokladen till pralinerna, köper Tove in från Malmö chokladfabrik, vars choklad både är ekologisk och Fairtrademärkt.
Det är många olika steg i själva tillverkningen av praliner. Tove bedömer att det tar cirka tre dagar att få fram en färdig pralin.
– Det är verkligen ett hantverk. Det skulle vara kul att anordna kurser i pralintillverkning, inte minst för att visa hur mycket jobb som ligger bakom.
Men det är inte bara praliner som tillverkas hemma på gården. Inom chokladbranschen har "bean to bar" eller "böna till chokladkaka" fått ett uppsving de senaste åren. Det innebär kort och gott att man tillverkar egen choklad från grunden, alltså från bönan.
Foton i butiken visar hur processen "från böna till kaka" går till. Bönorna rostas, krossas och skalas. Sedan blandas de med socker och kakaosmör. Därefter mortlas de i en maskin och till slut börjar bönorna att likna choklad.
Tove har hakat på trenden och i dag har Chokladstallet sin alldeles egna choklad tillverkad av bönor från Kongo och Filippinerna. I de båda länderna bedrivs projekt i anslutning till odlingarna. I Kongo med syfte att skapa större trygghet och förbättrade försörjningsmöjligheter för kakao-bönderna. I Filippinerna med syfte att restaurera skogar som kakaoträden trivs i och som tidigare skövlats.
Tove med de egentillverkade "bean to bar" chokladkakorna i förgrunden.
– Ghana och Elfenbenskusten är väl egentligen de största producenterna av kakao, men jag köper inte därifrån eftersom förhållandena är sämre där, säger hon.
Det senaste året har just konflikter och inte minst klimatförändringar lett till att priset på kakao rusat i höjden. Visst har det påverkat även den lilla produktionen i Burs. Priset på pralinerna har behövts höjas lite, säger Tove. Men hon tänker inte genomföra några drastiska förändringar.
– Jag kommer att fortsätta köpa den choklad som jag tycker är bra. Visst finns det billigare alternativ, men viktigast är ändå kvaliteten.
Det är ingen kund som har reagerat?
Tove Hellström är egentligen ekonom, men fastnade för tillverkning av praliner efter en kvällskurs för 14 år sedan.
– Nej. Jag tror att människor är pålästa och förstår varför chokladpriset har stigit. Sedan ligger vi på Gotland ganska lågt i pris jämfört med fastlandet så jag tänker att främst turister inte reagerar så mycket.
Tove är som sagt ekonom i botten och arbetar deltid med ekonomi på Grönt centrum i Roma. Familjen har två barn och driver också en hyfsat stor lammgård. Så man undrar förstås... Hur hinner hon med allt?
– Ha ha. Jag har nog blivit mer effektiv med åren och känner mig lugnare för jag har hittat ett sätt att jobba. Sedan hjälper hela familjen till med butiken. I produktionen får jag hjälp av min svägerska som jag gått alla kurser tillsammans med.
Sommaren är som sagt högsäsong för Chokladstallet, men även under lågsäsong hittar folk hit.
Toves familj, bland annat dottern Sanna, hjälper till i butiken när Tove själv behöver tillverka chokladkakor och praliner.
– Det är förvånansvärt många som kommer förbi och det som jag tycker är roligt är att jag ser att många unnar sig själva – och inte bara köper praliner för att ge bort.
Händer det att du unnar dig själv en pralin?
– Jo, men då tycker jag att det är roligt att testa andras choklad och praliner, att bli inspirerad av olika smaksättningar. Mina egna praliner känner jag ju ganska väl vid det här laget, skrattar hon.