– Budskapet från politiken är att det inte finns något utrymme för fler äskande. Vi har en rad behov av utveckling men ska försöka klara resten inom vår egen ram, säger Stefan Nypelius, ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Han nämner kompetensutveckling och karriärtjänsterna inom skolan men också ökande utgifter på grund av externa avtal med sju miljoner kronor samt 1,9 miljoner kronor för ökade lokalkostnader på grund av lokalinvesteringar för bland annat förskolan i Väskinde och Roma.
Att elevantalet har ökat mer än förvaltningen kunnat se, beror till stor del på att man inte haft tillgång till en bra beräkningsmodell.
– Nu byter vi modell för prognos i elevutveckling eftersom vårt tidigare prognosverktyg inte fångat upp befolkningsökningen riktigt, säger Stefan Nypelius.
Prognosen visar på 623 fler barn och ungdomar än vad som tidigare beräknats i kalkylen för år 2020.
Äskandet om 40,8 miljoner extra togs i samband med att man klubbade en strategisk plan och budget för år 2020-2022. Nämnden påpekar att planen är osäker bland annat för att det finns en osäkerhet om befolkningsprognoser och hur många asylsökande som kommer hit samt var de kommer att bo på Gotland. Höga kostnader på grund av många enheter i stor geografisk spridning gör att man måste skapa mer bärkraftiga och effektiva enheter.
Förra året överskred barn- och utbildningsnämnden sin budget med 25 miljoner kronor.