Anders Malmström är gruppchef på polisens rättsavdelning som ansvarar för belastningsregistret och han känner till bristerna som finns i systemet.
Det är sjukvården som ansvarar för den rättspsykiatriska vården och eftersom straffet inte är tidsbestämt utan upphör när personen i fråga bedöms fungera i samhället, vet polisen inte när någon ska släppas.
– Problemet är att vi inte får den informationen av alla instanser. Vi har felaktiga uppgifter och det här är ett sådant exempel. Det är med all sannolikhet så att vi aldrig har fått en utskrivning som gäller den här mannen, säger han.
Det är alltså den läkare eller instans som skriver ut en person från rättspsykiatrisk vård som ska meddela detta till polisen, men det görs inte alltid. Problemet uppmärksammades redan 2007, då polisen tillsammans med Socialstyrelsen krävde att behandlande läkare skulle registrera alla patienter som skrivs ut.
– Vår ambition är att alla uppgifter som polisen tillhandahåller i registren ska vara 100 procent, säger Anders Malmström.
Men trots att problemen upptäckts så sker det fortfarande missar. Återigen arbetar polisen med att försöka skapa ett säkert system för att undvika fel.
– För det här får inte hända. Det är väldigt olyckligt, konstaterar han.
Beroende på vilket brott som begåtts ska uppgifterna i belastningsregistret försvinna efter fem till 20 år. Men många kan, likt Bengt Andréasen, ha kvar sina uppgifter lång tid efterår. Det enda sättet för personer, som tidigare haft rättspsykiatrisk vård, att säkert veta om uppgifterna är korrekta är att själv begära ut dem från polisen.
– Ja, det kan man göra, säger Anders Malmström.