Nu blir Gotland en säkrare plats

En av statens depåer med brandsläckningsmaterial har nu placerats på Gotland. För räddningstjänsten innebär det att deras kapacitet fått ett rejält uppsving.

Gotland har fått två mil ny brandslang, vilket är ett rejält tillskott, är Ulf Wallin och Jonatan Ahdrians bedömning.

Gotland har fått två mil ny brandslang, vilket är ett rejält tillskott, är Ulf Wallin och Jonatan Ahdrians bedömning.

Foto: Tobias Wallström

BRANDSKYDD (GT)2016-05-27 05:30

– Nu är vi dubbelt så bra rustade. Det här är ett jättebra tillskott för oss. Vi skulle aldrig ha kunnat köpa det här i regionen, säger brandförman Ulf Wallin på räddningstjänsten.

De tre mil slang som räddningstjänsten haft att tillgå har nu utökats till fem mil. Dessutom ingår en mängd kringutrustning som motorpumpar, elverk och en sexhjulig motorcykel.

– Helt nytt för oss är sprinklers. Det har vi inte haft tidigare, säger Ulf Wallin.

Det var i samband med branden i Vänge som depån anlände till Gotland.

– Den första kom på lördag och sedan fick vi en till på söndag, berättar brandmästare Jonatan Ahdrian och syftar på dagarna då det brann för ett par veckor sedan.

Den ena depån, som består av tre containers, blir nu kvar på Gotland som en förstärkning, särskilt vid mark- och skogsbränder. Precis som med alla statliga depåer som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap disponerar, är de flyttbara. Förutom att de kan köras ut till bränder på Gotland, kan det också bli så att de skeppas över till fastlandet om det skulle behövas.

Räddningstjänsten på Gotland har under några år drivit frågan om att få en depå till ön eftersom möjligheterna att få snabb förstärkning från en grannkommun är små.

Enligt MSB:s prognoser kommer skogsbrandssäsongen att bli längre på grund av klimatförändringarna.

– Risken för skogsbränder ökar och värst blir det är på Öland och Gotland, säger Jonatan Ahdrian.

Förutom depån som är särskilt anpassad för att bekämpa skogsbränder, jobbar räddningstjänsten med sikte på att ta lärmod av det som hänt tidigare.

Kjell Lydänge, som är skogsbrandsexpert och brandbeteendeanalytiker, är en annan viktig tillgång i kampen mot elden.

– Han har lärt sig göra beräkningar om hur branden utvecklar sig, var den är om två timmar och vilka faktorer som påverkar förloppet, säger Jonatan Ahdrian.

Med dessa förstärkningar vässar räddningstjänsten styrkan och förbereder sig för ett lynnigare klimat med mer skyfall och mer torka.

Att minimera riskerna för bränder är också viktigt. Eldning av fjolårsgräs är ett exempel som kan vara riskabelt och där är det viktigt att lyssna på sakkunniga.

– Vi vill inte förbjuda det, men när vi avråder måste folk ta det på allvar, säger Ulf Wallin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om