Klockan 16.17 på tisdagseftermiddagen lyfte Frivilliga flygkårens skogsbrandflyg från flygklubben norr om Visby. Uppdrag: spana efter bränder. Brandflyget består av fyra grupper med spanare och piloter som alla arbetar ideellt på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Frivilligorganisationen har daglig kontakt med Storstockholms brandförsvar som beordrar upp flygmaskinerna för spaningsuppdrag över ön.
– Uppdraget ligger på frivillig basis, men om man har skrivit kontrakt förväntas man delta. Givetvis försöker vi lägga scheman så att folk kan vara med så mycket som möjligt, säger länsflygchef Jan Åhlberg.
Om brandrisken når nivå fyra enligt SMHI är brandflyget uppe och spanar en gång per dag. Når nivån upp till fem genomförs två flygningar per dag.
Inför tisdagens färd – som först rundade Gotska Sandön och senare Sudret – hade antändningsrisken nått den högsta nivån på vissa håll i norr.
Uppdraget tog drygt två timmar. Klockan 18.31 landade piloten Arne Båtelsson tillsammans med spanaren Thomas Zielinski.
– Vi har inget att avrapportera. Klart slut, säger spanaren till SOS Alarm efter uppdraget på 300 meters höjd.
Arne Båtelsson tog flygcertifikat 1974.
– På 20 år med skogsbrandflyget har jag aldrig sett en brand, säger privatflygaren.
När en gräsbrand uppstår kan spanaren koppla upp sig på kommunikationssystemet Rakel och få kontakt med räddningstjänsten.
– Vi är fort på plats och kan guida brandfordon. Det är inte alltid en brand är nära en väg, och då kan vi hjälpa till för att hitta ett bra ställe, säger Jan Åhlberg.
Men skogsbrandflyget på Gotland är en hotad verksamhet.
– Klart färre tar flygcertifikat i dag än för 15 år sedan. Huvudorsaken är att det är svårt att få tag på flyglärare. Vi har många flygplan och teorilärare, men få tillgängliga flyglärare, säger länsflygchefen.
Jan Åhlberg menar att det krävs en tillströmning till flygklubben.
– Vi jobbar med de resurser vi har. Ett 30-tal flyger i dag och det räcker ett antal år till. Men får vi inte in fler i flygklubben finns det risk att vi inte kan fortsätta med brandflyget.
Putte Åman, tidigare länsflygchef, är ansvarig för den grupp där Arne Båtelsson och Thomas Zielinski ingår. Han har också märkt att det inte finns någon tillströmning till flygklubben.
– Folk blir mätta och äldre av någon konstig anledning. Men vi tar ett år i taget, säger Putte Åman.
Flygkåren har spaningsuppdrag mellan maj och augusti, men genomför uppdrag åt hemvärnet och sjöbevakningen året om.