Så får du pengarna att räcka till nästa lön
Om plånboken är tunn nu efter alla helger är det dags att sätta sig ner och gå igenom ekonomin. Du kan dels göra en budget, men du kan också se efter om det finns möjligheter att både spara pengar och tjäna lite extra för att få ekonomin att gå ihop.
Har du och din familj högre kostnader än vad som kan anses normalt? Då bör du kanske fundera på om det finns något ni kan ändra på för att sänka kostnaderna. När du får siffrorna på ett papper eller i ett Excel-ark på datorn är det ofta lättare att se vad du kan snåla in på för att få pengarna att räcka till sådant som är viktigt för dig och din familj.
Det är oftast lättare att sänka kostnader än att höja inkomster, men fundera ändå på om det finns något sätt att även öka dina inkomster. Försök att få ihop din budget så att det även blir pengar över att spara till roliga saker som semestern och nästa års jul- och nyårsfirande. Involvera gärna hela familjen för att se vad ni kan ändra på för att spara pengar.
Så här kan ni få pengarna att räcka lite längre:
Sälj saker!
Rensa garderober, vind och källare. Det finns säkert någon annan som kanske också har lite pengar som behöver just det du inte vill ha och gärna köper det till ett bra pris.
Hyra ut!
Har ni rum eller fritidshus som ni kan hyra ut?
Vill du hyra ut ett rum eller fritidshus måste du deklarera inkomsten men det finns numera höga schablonavdrag som gör det mer lönsamt än tidigare. Du får göra ett schablonavdrag per år på 12 000 kronor plus 20 procent av hyresinkomsten. Det innebär att du kan hyra ut ett rum i din villa eller ditt fritidshus för 15 000 kronor utan att det blir någon skatt. Hyr du ut din lägenhet får du göra avdrag på 12 000 kronor plus den hyra eller avgift du själv betalar. På inkomst över avdragsbeloppet betalar du 30 procent i kapitalskatt.
Jämka!
Jämka om du har stora avdrag i deklarationen
Har du stora avdrag i deklarationen på grund av räntekostnader, arbetsresor eller exempelvis pensionssparande rekommenderar jag dig att begära ändrad beräkning av skatten, så kallad jämkning. Då får du ut mer varje månad och kan spara pengarna själv och få ränta på dem och slipper ligga ut med pengarna tills återbäringen kommer i juni eller augusti nästa år.
Jobba mer!
Kan någon i familjen arbeta mer eller jobbar ni redan heltid?
Se upp med småutgifter och ta med matlåda till arbetet!
Det blir mycket billigare än att äta ute. Se upp med småutgifter som fika, veckotidningar, godis, chips, läsk med mera.
Var prismedveten!
Lär dig priset på sådant som du köper mycket och ofta. Även om det blir lite besvärligare kan du köpa olika saker i olika affärer. Priserna varierar på olika varor så välj det som är prisvärt i de olika affärerna. Köp olika frukter och grönsaker beroende på säsong. Rotfrukter och exempelvis bönor är mättande och billiga. Det går att koka goda soppor. Utnyttja gärna extrapriser men köp inte mer än vad ni äter upp så slipper du kasta mat. Är du singel kan du kanske handla tillsammans med någon annan som också är singel och sen kan ni dela för att kunna utnyttja de lägre priserna på storpack.
Baka eget bröd! Det blir både godare och billigare. Bakar du frukostbullar kan du frysa ner dem och värma i mikron så blir de som nybakade.
Ha knytkalas tillsammans med vännerna i stället för att gå ut på krogen. Gör ett besök hos dina föräldrar på söndag förmiddag då finns det säkert stor chans att du blir bjuden på middag.
Slopa impulsköpen!
Gå hem och fundera på om du verkligen behöver den där rea-prylen. Du kan gå tillbaka nästa dag igen om du fortfarande tycker att den är nödvändig när du kommit hem.
Sluta röka!
Röker du ett paket cigaretter per dag tjänar du 18 000 kronor per år på att sluta. Vill du inte sluta kan du försöka minska ner på konsumtionen genom att skala morötter och skära upp dem i slantar som du kan stoppa i dig när röksuget sätter in. Även om du inte vill eller kan sluta kan du tjäna en hel del på att minska ner rökningen.
Bilen!
Se upp med bilkostnaderna! Om det är möjligt kan du försöka att samåka, promenera eller cykla till jobbet. Det är bra för både hälsan, miljön och plånboken. Bilen kostar mycket mer än vad man vill veta. På Konsumentverkets hemsida finns en bilkalkyl där du kan se hur mycket din bil kostar att köra per mil. Planera din körning och sälj din bil om den inte är nödvändig.
Spara!
Spara så att du klarar kommande räntehöjningar! Räntan är historiskt sett låg. Riksbanken brukar säga att en normal reporänta ligger mellan 3,5 och 5 procent. Sen får man lägga på minst 1 procentenhet för att komma fram till rörlig ränta på bolån och ännu mer för att få fram ränta på andra lån. Därför råder jag dig att spara nu när räntan är låg så att du klarar framtida räntehöjningar.
Om du för att känna dig trygg vill binda räntan på någon del av bolånet bör du tänka på att du inte kan byta bolåneinstitut eller lösa ett bundet lån utan att betala ränteskillnadsersättning. Bind därför aldrig räntan på längre tid än du räknar med att bo kvar. Den som binder räntan kan dela upp lånet i flera delar och binda räntan på olika tidsperioder för att bli mer flexibel. I god tid innan räntebindningstiden upphör pratar man med banken och tar ett nytt beslut på vad man då vill göra med den delen av lånet.
Amortera på bolånen!
Att amortera på bolånen är ett bra sätt att spara och räntekostnaderna blir på sikt lägre.
Försäkringar!
Gör en genomgång av dina försäkringar! Även om det kostar en del är det viktigt att vara med i a-kassan. Kolla upp så att du har olika försäkringar i de bolag som ger dig det skydd du behöver till bästa pris. Begär årligen in offerter på bilförsäkring, hemförsäkring med mera. Har du barn är det viktigt att teckna en barnförsäkring som täcker både vid sjuk- och olycksfall. Den barnförsäkring kommunen har täcker ofta endast olycksfall och ibland endast olyckor som inträffar under den tid barnet är i kommunens omsorg. Går barnet i friskola är det viktigt att du kollar vilket skydd ditt barn har där.
Elkostnaderna!
Skriv avtal med elleverantören även om du vill ha rörligt pris! Tillsvidarepriset som du har om du inte har avtalat något pris är oftast högre. Kolla så att du köper elen där du får lägst pris.
TV!
Se upp med tv- och telekommunikationskostnader! Det är lätt hänt att sådana kostnader blir orimligt höga. Kanske behöver du inte alla tv-kanaler som du betalar för?
Respit!
Har du problem att betala alla räkningarna nu? Hyran, försäkringar och lån måste betalas i tid. Har du fler räkningar som måste betalas, kontakta företagen och försök få lite respit med att betala. Det är alltid bättre att ta kontakt med företaget tidigt än att bara strunta i att betala. Känns problemen oöverstigliga kontakta budgetrådgivaren i kommunen och be om hjälp.
Sparkonto!
Öppna sparkonton med så hög ränta som möjligt så fort din ekonomi repat sig! Döp sparkontona till olika trevliga saker som exempelvis Semester, Julfirande med mera så blir du säkert mer motiverad att spara och inte använda pengarna till annat. Fundera på hur mycket pengar du behöver till den kommande semestern. Dela beloppet med fem och be banken göra en autogiroöverföring till semesterkontot varje månad så slipper du tänka på att själv göra överföringen.
Fundera också på hur mycket pengar du behöver till nästa års julfirande. Dela beloppet med tio och be om en månatlig autogiroöverföring till jul- och nyårskontot på det beloppet. Lyckas du spara nu kan du njuta av den kommande semestern och kommande julfirande och du slipper vara orolig för att pengarna inte ska räcka.
Så jobbar vi med nyheter