Mäklaren om eldstäder

Har du funderingar på att kanske sälja din bostad i framtiden? Mats Hedqvist på Fastighetsbyrån i Visby ger några råd om vad man ska tänka på.

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2008-02-06 10:12

Ska man behålla en kakelugn som inte fungerar eller riva ut den och sätta in en modern eldstad?

– En gammal kakelugn är en tillgång. Oavsett om den fungerar så är den en vacker möbel i sig och det är kul när de finns kvar. Det fanns en tid då de ofta revs ut och ersattes av modernare eldstäder.

Är det alltid värt att renovera en kakelugn, för fastighetens värde?

– Nej, det beror på vad det kostar. Låt ett proffs titta på den, idag finns olika sätt att renovera en kakelugn och de är olika kostsamma. Det är alltid trevligt med kakelugnar med det är inte säkert att den höjer fastighetens värde. Står man i begrepp att sälja sin bostad tycker jag inte att man ska välja att renovera en kakelugn som inte fungerar. Däremot är det bra att kunna visa upp ett intyg från en fackman att kakelugnen finns, vad det är för fel på den och vad det kostar att fixa den. En investerad krona är inte alltid en krona tillbaka vid en försäljning.

Om man ändå bestämmer sig för att riva ut sin kakelugn och sätta in nåt annat, vad ska man tänka på då?

– Försök hitta nåt tidstypiskt. I ett 1600- eller 1700-talshus kanske det inte harmonierar med en modern kamin. Men det finns till exempel ett danskt företag som tillverkar fantastiska kaminer, med stora och höga med ornament.

Text: Mona Staflin

Småfix du kan göra själv
Gamla kakelugnar har ofta mindre skador på ytan som kanske inte ser så snygga ut. Vissa förbättringar kan man göra själv utan att riskera att skada ugnen. Slitage som tillkommit under lång tid ger däremot kakelugnen en patina och berättar en historia om dem som bott i huset, tycker kakelugnsmakare Nils Ljung.

Här är några tips på vad man kan göra själv och vad man ska undvika när man vill fixa till sin kakelugn.

Måla aldrig kaklet – det blir oftast fulare.
Fogarna mellan kaklet kan bättras. Men foga aldrig med gips eller kakelfog. Använd krita som är mjukare och inte kan skada kaklet.
Ett avslaget hörn eller liknande kan lagas med ett hårt material som gipsspackel.
Skador inne i eldstaden kan bättras med lerbruk.
Gör rent kakelugnen med ljummet vatten och såpa eller diskmedel. För att få mer glans i kaklet kan man polera med krita. Torka efter med tidningspapper eller en mjuk borste.
Så här eldar du i en kakelugn
En kakelugn ger en jämn och långvarig värme. Den värmer däremot inte upp mer än rummet där den står och ger sällan mer än 18-20 grader i rummet, men värmen håller cirka 12 timmar. En kamin kan däremot eldas hårt och snabbt värma upp ett rum. Nackdelen är att värmen försvinner så fort man slutar elda.

När kakelugnen är cirka 40 grader varm på utsidan är det dags att låta elden brinna ut. Känn på ugnen där den är som varmast, om kaklet är varmare än att det är behagligt att hålla kvar handen så är den för varm.

Börja med att lägga in lite småhuggen ved för att göra upptändningsfasen så kort som möjligt. Lägg sedan in nästan fullt och elda med öppna spjäll och rejäl lufttillförsel. Har man öppna luckor så sprids det värme direkt i rummet. Se upp med barrved som sprätter glödrester.

Elden skall sjunga i ugnen.  Om det uppstår puffar eller låter som en ångmaskin rusar elden lite väl kraftigt och lufttillförseln bör begränsas.

När det bara är glöd kvar kan man stänga spjället och öppna luckorna för att släppa in den sista värmen i rummet. Men det får inte finnas någon halvbrunnen ved och inga små blåa lågor kvar som avger enorma mängder livsfarliga rökgaser. Stänger man sent går mycket av den goda värmen till spillo. Det gäller alltså att stänga spjället (nästan) när de blå lågorna börjar slockna men glöden fortfarande finns kvar.

Den inre luckan ska vara stängd när man eldar. Många tycker att eld är vackert och vill gärna kunna se den och det går idag att byta ut den inre luckan mot glas.

Under sommaren kan man tända ett ljus i kakelugnen. Det räcker för att skapa ett drag och bra ventilation som drar ut odörer eller tobaksrök.

Källa: Nils Ljung samt Skogsstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!