Allt fler kommuner samlar in fallfrukt på sina återvinningscentraler. Äpplen, päron, plommon och körsbär går direkt till biogastillverkning. Det skulle kunna bli bränsle till många mil för en biogasbil.
När deltidsgotlänningen Michael Kinmanson kom till sitt hus i Burgsvik hade mängder av äpplen fallit till marken.
– Det låg som kompott i gräsmattan. Och jag har ganska många fruktträd, så det var flera regntunnor med äpplen. Det var väl ungefär 100 kilo som jag fick köra bort, säger han.
När han lämnade skörden på återvinningscentralen i Burgsvik reagerade han på att det inte fanns någon insamling av fallfrukt, som det finns i hans hemlän Stockholm.
– Det är just för miljöns skull som man bör ta vara på det där, säger Michael Kinmanson, som sedan skrev ett brev till Region Gotland och undrade varför allt slängs i den gemensamma trädgårdskomposten.
– Att sätta dit en container kan väl inte kosta så mycket eller vara så omständigt, tycker jag.
Claes Friberg, enhetschef för återvinning och slamtömning i Region Gotland, säger att man mycket väl kan röta den gotländska fallfrukten så att den blir biogas.
– Om vi tar emot det i ett separat kärl så har vi den möjligheten. Men vi har inte kommit så långt än, fast vi tittar på det och ser hur vi skulle kunna lösa det, säger han.
När frukten, som i dag, läggs i trädgårdskomposten för det med sig en del otrevligheter. På återvinningscentralerna slåss personalen mot ohyra. Det är ett stort skäl till varför frukten borde sorteras separat, enligt Claes Friberg.
– Om man bara ser rent krasst, ja det vore bättre om vi samlade in allting och gjorde någonting annat utav det, till exempel biogas. Det skulle vara bättre och smidigt att separera frukten från andra kompostmassor av rent sanitära skäl.
Enligt Magnus Ahlsten, styrelseordförande för Brogas, som levererar till Biogas Gotland, skulle gotlänningarnas fallfrukt passa bra till biogastillverkning.
– Jo, det skulle vara bra. Men det får inte lov att vara förorenat av något annat som plast eller papper. Det är ingen konst om man bara gör det på rätt sätt, säger han.
Fruktsäsongen lider mot sitt slut och i år hinner Region Gotland inte få i gång någon organiserad insamling. Men i andra kommuner har systemet redan funnits i flera år.
– Vi har varit fokuserade på andra fraktioner som vi har haft större behov av att ta hand om, förklarar Claes Friberg.