Manbyggnaden på Petsarve gård är vida känd på Gotland, och omnämnd i både Gotländska rum och Gotländska hus, två biblar för den arkitektoniskt historieintresserade. Här är Lars Olsson uppvuxen, och förutom en kortare tripp till fastlandet, är det här på gården som han har spenderat alla sina år.
– Jag köpte gården av min pappa och hans bror för drygt trettio år sedan och sedan bildade vi familj, min fru och jag.
Som sig brukligt på den tiden, fanns en sidoflygel på gården, stor nog att rymma en mindre smedja, drängkammare och brygghus i bottenplanet.
– Alla medelstora gårdar hade en egen smedja och ett eget bryggeri på den tiden, säger Lars. I smedjan tillverkades förnödenheter som hästskor, skruv och mutter. Sådant som fick lantbruket att gå runt. Och alla gårdar skulle brygga sin egen gotlandsdricka.
Förvaring blev boende
År 1879 byggs flygeln på med en våning. Där förvarar man bland annat brödspannmål och andra sädesslag. Det är vanligt för tiden, på loftet är det lättare att ha uppsikt över ohyra, och förvaringen alstrar dessutom värme.
–Spåren från åren som spannmålsförvaring sitter bokstavligen kvar i väggarna, säger Lars och stryker över inristade markeringar för antalet säckar som bars upp på loftet.
Under några år inhyste loftet en mindre lanthandel. En av tre i Lars farfars fars ägo.
– Då hade man öppen spis här någonstans. Det ser man av brännmärkena på golvet, säger Lars och ler.
Den cirka sjuttio kvadratmeter stora tillbyggnaden har varsamt renoverats och bistår nu Lars med en bekvämligt hem.
– Vi funderade länge på vad vi skulle göra med flygeln, och vår första tanke var att använda den till uthyrning. Men när min son, Gustav, flyttade ihop med sin tjej och fick barn så kändes det mer naturligt att de tog över huset, och att jag som är ensam flyttade in här.
Innovativ inredning
Det är nu tre år sedan Lars Olsson påbörjade en varsam renovering av flygeln. Golvet isolerades, väggar revs och ett gediget arbete gjordes med att tömma utrymmet. Virket sparades och Lars har med stor finess återanvänt detaljer från både flygeln och den förra manbyggnaden som revs tidigt 1900-tal.
– På vinden finns tillräckligt med prylar för ett helt gårdsmuseum. Min pappa, och resten av familjen har varit väldigt intresserade av byggnadsvård och återanvändning. Min farbror, som också är uppvuxen på gården har gjort flera hembygdsfilmer och jag har varit ordförande i hembygdsföreningen i 25 år, så visst finns det ett intresse.
En detaljrik, innovativ inredning tar plats i det gamla loftet. Gamla fönster har förvandlats till skåpluckor i en platsbyggd bokhylla, byggd med plank från golvet i manbyggnaden. En cylindrisk del av en kvarntratt tjänar som fläktkåpa, och delar av Lars farmors vävstol stoltserar som trappstolpe. Men det har tagit sin tid, och alla idéer har inte gått att genomföra.
– Det har varit lite speciellt att få iordning här, säger Lars. Huset är inte K-märkt, men har behövt gå igenom en gedigen kontroll av byggnadsnämnden. I sådana här gamla hus är det viktigt att det kontrolleras att det är säkert att bo i, och att det finns ens modern standard.