Läkarbristen inom primärvården är ständigt aktuell på Gotland. För tillfället finns endast några få fast anställda läkare på Region Gotlands vårdcentraler.
Men det finns en viss ljusning. Senare i år blir de första fem specialisterna färdiga inom regionens satsning på utbildningsvårdcentralen Visby norr. Sedan starten 2016 har cirka 25 läkare anslutit sig till specialistutbildningen, något som väntas förstärka primärvården med 18 nya distriktsläkare räknat i antalet heltidstjänster, när de är fullgjort sin specialisttjänstgöring (ST).
En av dem 44-åriga läkaren Susanna Althini. Hon ska snart återvända till utbildningsvårdcentralen, efter en tid på Visby lasaretts öron-näsa-halsmottagning. Hon talar i varma ordalag om arbetet inom primärvården – att jobba som distriktsläkare på vårdcentral har varit ett medvetet vägval.
Samtidigt är det en karriär som länge valts bort av många.
– Genom åren har jag hört många kollegor berätta att de övervägt ett yrkesliv som läkare inom primärvården. Man gör sina val utifrån många aspekter. Tyvärr tror jag att den höga belastningen på distriktsläkare varit ett tungt vägande skäl för ganska många kollegor att välja andra banor genom åren.
Susanna Althini har en mycket positiv syn på hälso- och sjukvårdens satsning på utbildningsvårdcentralerna. Men periodvis har bemanningsbristen haft en stor påverkan även inom den verksamheten.
– Under första året efter att vi startade utbildningsvårdcentralen i maj 2016 var vi under några månader, tillräckligt många läkare i tjänst. Det var fantastiskt roligt och utvecklande.
Senaste halvåret har det sett annorlunda ut.
För att bli färdig specialist måste man göra tjänstgöringsperioder på andra kliniker, vilket tillsammans med övriga ledigheter har lett till mindre personalstyrka på vårdcentralen. Hösten har varit extrem – sedan i somras har Visby norr varit utan en enda ordinarie läkare i tjänst.
– Det är svårt att vara utbildningsläkare när det är brist på kollegor. Så det behöver bli fler som jobbar, både specialister och ST-läkare. Den praktiska kliniska utbildningen är jätteviktig för att vi ska kunna utvecklas i yrket – liksom tid för eftertanke, och diskussion med kloka medarbetare.
Susanna Althini säger att det har byggts upp en bra struktur för på utbildningsvårdcentralen, i samverkan med regionens andra vårdcentraler. Så det finns förutsättningar.
Men utan en förändring från dagens sjukvårdsstruktur känns en framtid som distriktsläkare för hennes del tveksam.
– Inte ett helt yrkesliv i alla fall, jag vill liksom inte slita ut mig.
Hon ser fram emot den pågående nationella omställning till ”god och nära vård”, där primärvårdens roll kommer att bli central.
– Det är mycket spännande som händer nu, men Region Gotland behöver visa att vi är med på tåget i denna omställning. Då krävs tydliga mål som tilltalar läkare som funderar på att jobba inom primärvården.
– Vi måste bort från dålig tillgänglighet, kass kontinuitet och tveksam kvalitet för våra patienter, säger Susanna Althini.
Det handlar i huvudsak om en hanterbar arbetsbörda med mindre skadlig stress. Hon efterlyser även ett tydligt prioriterat uppdrag att, som distriktsläkare, leda utvecklingen av vården som bedrivs på vårdcentralerna.
För att halvera antalet patienter per distriktsläkare räcker inte regionens mål på 30 heltidstjänster. Susanna Althini bedömer att antalet behöver vara det dubbla.
– Det gör en väldigt stor skillnad, för alla, och skulle locka mer personal och kompetens, vilket jag tror blir billigare i längden. Vill vi kan vi ha 60 distriktsläkare på Gotland inom några år. Jag ser inte detta som en utopi, utan en lösning, säger Susanna Althini.