Mora Andersson vid Artdatabanken är en av flera som propagerar för ett förbud mot försäljning av vresros. Lena Almqvist vid länsstyrelsen på Gotland håller med.
– Vresrosen kommer att ta över på stränderna om vi inte gör något åt den. Den har till och med spridit sig till Gotska Sandön, berättar hon.
Vresrosen är en invasiv art, det vill säga att den sprider sig på andra arters bekostnad. Några pengar att bekämpa den med har inte länsstyrelsen, men när vresrosen sprider sig till områden där det finns hotade arter finns möjlighet att ingripa. Länsstyrelsen har två miljoner kronor per år för att främja hotade arter.
– Här på stranden finns martorn, som är starkt hotad enligt rödlistan. Genom att gräva bort vresrosen gynnar vi martornsplantorna, säger Lena Almqvist.
Små plantor av vresros breder ut sig som en matta på stranden vid Rodarve. Får de hållas kan de bli manshöga och snåren ogenomträngliga.
Länsstyrelsen på Gotland är inte ensam om att bekämpa vresrosen. Erfarenheter om hur det ska gå till finns från Koster och Öland. Även längs Finlands östersjöstränder görs stora insatser.
Därmed finns kunskap om hur bekämpningen ska gå till. På Gotland har länsstyrelsen anlitat en grävare, för under marken har roten rejält fäste. På en meters djup tyckte dock grävarna Göran Hallström och Leif Söderström att det mesta av rotsystemet följde med.
Ett problem med den storskaliga grävningen är dock att några plantor av martorn följer med. Lena Almqvist försökte dock rädda så många som möjligt genom att gräva upp dem för hand och plantera om dem.
Förutom grävning ska en annan metod prövas. Med hjälp av presenningar ska vresrosor kvävas. Det ska göras på ställen där klappersten gör det svårt att ta bort vresrosen med grävare.
– Vi ska ha presenningarna på plats i juni, och sedan måste de ligga kvar en hel växtsäsong, säger Lena Almqvist.