Från professorn i medicinsk cellbiologi Peter Bergsten, Uppsala Universitet kom frågan om Gotland ville medverka i ett stort forskningsprojekt om barnfetma. Projektet har en finsk förebild och har lanserats under namnet Echo-zoner (från engelskans Ending Childhood obesity, som också är titeln på en rapport från världshälsoorganisationen WHO). En förstudie genomfördes med slutsatsen att möjligheterna att genomföra projektet var goda. Satsningen skulle "på ett unikt sätt bidra till att tackla komplexa hälsoutmaningar". Regionens kostnad skulle bli cirka 1 miljon kronor årligen.
Reaktionerna var till en början positiva inom regionen, Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott sa till exempel ja. Men i nämnden ändrades det till en återremiss. Invändningar kom sedan från hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Där pekade man på kostnaderna, som inte skulle stanna vid ett års arbete, utan snarare fem eller tio. Hälso - och sjukvårdsnämndens ordförande, Mats-Ola Rödén (L) framhåller ett annat problem:
– Undersökningen förutsatte att man kunde ta blodprov på fem åldersgrupper, däribland 200 ett- och ett halvt-åringar. Där finns etiska frågeställningar som leder till viss tveksamhet.
Han framhåller också att regionen har ett väl fungerande arbete mot barnfetma, som redan gett goda resultat.
Ett besked till forskarna, ett nej, meddelades från regiondirektören Peter Lindvall redan för ett par månader sedan. Att frågan aktualiserats i dagarna hänger samman med att Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om att tacka nej vid sitt juni-sammanträde. Men det beslutet får alltså ses som en ren formalitet.