Förvaltningen har lämnat förslag på fördelning. Grundskolan tar 2,5 miljoner, förskolan 1,5 miljoner, särskolan och elevhälsan 0,5 miljoner kronor var.
I grundskolan kan det leda till att vissa pensionsavgångar inte återbesätts och att antalet elevstödjare och skolvärdar minskar. I förskolan väntas nedläggningen av Misteln i Tingstäde ge effekt, men sparkravet kan även leda till större barngrupper.
Särskolan klarade en tidigare besparing på tre miljoner med det överskott man hade. Nu blir det knepigare. Det kan bli svårt att spara och samtidigt uppfylla lagkraven, påpekar förvaltningschefen Anders Jolby.
Resterande 6,5 miljoner kronor som ska sparas görs bland annat genom att inteckna förvaltningens buffert.
– Det här är en smärtsam besparing, om man lägger ihop den med den i höstas. Det blir inte enkelt för rektorerna och lärarna att få ihop det, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler (V).
I november togs beslut om att spara elva miljoner kronor genom att sänka elevpengen, 1 000 kronor per barn i förskolan, 300 kronor per fritidsbarn, 600 kronor i förskoleklass och 700 kronor per elev i högstadiet. Därmed blev det upp till rektorerna att bestämma hur besparingarna skulle göras.
– Det har gjorts på flera olika sätt. Till exempel i Västerhejde såg rektorn att det skulle gå att spara genom flytta elever från Eskelhem för att samla alla mellanstadiebarnen i rektorsområdet i Västerhejde, säger Brittis Benzler.
2015 gick verksamheten med överskott på 13,5 miljoner kronor. Det gör årets besparingar lättare.
– Vi har jobbat jättemycket med ekonomin. Gnetat, följt upp och frågat efter orsaker till kostnadsökningar. Medvetenheten om ekonomin är otroligt hög bland personalen, säger Brittis Benzler och tillägger:
– Dessutom har vi fått balans i elevantalet. Under de år som elevkullarna minskade tog det alltid längre tid att ställa om organisationen. Det resulterade i för höga kostnader.
Samtidigt som förskola och skola ska spara 25 miljoner kronor har man tagit emot drygt 250 asylsökande barn. Paradoxalt nog har det varit en fördel för ekonomin. Varje asylsökande skolbarn ger 100 000 kronor i bidrag från staten, pengar som hamnar i rektorernas budgetar.
– Det har gett rektorerna mer pengar och dessutom fler vuxna i skolan. Skolorna har klarat mottagningen på ett fantastiskt bra sätt, säger Brittis Benzler.
Brittis Benzler var med när regionstyrelsens arbetsutskott beslutade om de senaste besparingarna. Medan barn- och utbildningsnämndens sparkrav ökade med elva miljoner kronor lades ingenting på sjukvården och socialnämnden.
– Jag tycker det var ett okej beslut. De har fullt upp med att hålla sina budgetar, ett beslut om besparingar hade bara varit låtsaspengar, säger hon.
När SKL:s analysgrupp i januari presenterade sin analys påpekade man att Region Gotlands kostnader för de pedagogiska verksamheterna ligger cirka 200 miljoner kronor över jämförbara kommuner. Om två veckor samlas politikerna för att sätta ramarna för nästa års budget. Brittis Benzler är orolig.
– Det har blivit en vandringssägen att det är lätt att spara i skolan. Det är inte sant, säger hon.
Hur stora överkostnaden är beror på vilka kommuner man jämför med, påpekar hon och plockar fram ett papper där Gotland jämförs med andra turistkommuner. Då är skillnaden inte 200 miljoner utan bara drygt 30 miljoner kronor.
– Den överkostnaden beror på att vi medvetet satsat på skolan. De besluten har även oppositionen varit med och fattat, säger Brittis Benzler.