Det är ingen klassfråga att slå sin maka. Männen som med olika maktmedel styr kvinnan finns i alla samhällsskikt. En hög politiker, en rörmokare, en egenföretagare eller en suput. Du kan hitta dem i alla läger; på landet och i tätorter, bland arbetslösa och välbeställda. Åldersmässigt finns det inga mönster heller. Det kan vara en 20-åring som misshandlar sin tjej, lika väl som en äldre man. Ett villkor för att brottet ska klassas som grov kvinnofridskränkning, förutom övergreppen, är att mannen och kvinnan har eller har haft en relation.
Brottet innebär att mannen utövar sin makt för att styra kvinnan. Både fysisk och psykisk misshandel, som leder till att kvinnan bryts ner och tappar självkänslan, kan ingå.
Hur många kvinnor som lider i det tysta vet ingen, men det är många fler än de som vågar polisanmäla övergreppen. Mörkertalen bedöms vara stora. I en 15 år gammal utredning gjordes en beräkning att nästan varannan kvinna blivit slagen av sin man.
Närmare 40 polisanmälningar gjordes under 2015 på Gotland.
– Anmälningarna har ökat under de senaste åren, säger Ayman Aboulaich, utredare på Gotlandspolisens kriminalavdelning.
Av de drygt hundra polisanmälningar om våld i nära relation, där grov kvinnofridskränkning ingår, är det bara en bråkdel som går till åtal.
– Brottet är svårutrett, säger Ayman Aboulaich på Gotlandspolisens kriminalavdelning.
När larmet kommer in till polisen har patrullen en särskild strategi.
– Vi har utvecklat ett arbetssätt där vi håller förhör och filmar på plats direkt, både offer, gärningsman och brottsplats, berättar han.
Filmen ger en dokumentation som är svår att skildra i ord.
– Det är ofta en våldsam miljö och röran speglas liksom förtvivlan och rädsla. Filmen används för att förstärka offrets berättelse.
Om mannen inte grips och förs till polisstationen särar man på paret när de förhörs.
– Det sker alltid mellan fyra ögon.
Behöver kvinnan vård, prioriteras det, men ambitionen är att höra hennes berättelse så snart som möjligt.
Det första förhöret är viktigt eftersom det ger den sannaste bilden av vad som hänt.
– Kvinnan backar ofta när det lugnat ner sig, mannen är omhändertagen och hon börjar tänka på konsekvenserna. ”Vad händer med mig nu, med barnen, hunden och huset.”
– Vi kan inte övertala henne men försöker resonera klokt om vad som hänt, säger Ayman Aboulaich.
Förutom bevis som stärker kvinnans berättelse kan polisen också bygga upp ärendet genom att söka vittnen.
– Vi ringer upp folk och knackar dörr för att höra om någon gjort observationer som kan tyda på att kvinnan kränkts.
Det behöver inte vara direkta vittnen men de kan ha uppgifter som kan ingå i en indiciekedja.
– Har någon hört dunsar eller skrik, har vaktmästaren fått laga saker i lägenheten som inte borde gått sönder, kan vara viktiga bitar i ett pussel för att stärka bilden av vad som hänt.
Polisen vill att människor inte ska tveka att höra av sig om de är oroliga över att något otrevligt pågår i närheten.
– Det går alltid att ringa anonymt, man besvärar aldrig polisen. Det är vi som har utbildningen att göra en bedömning, säger Ayman Aboulaich som uppmuntrar civilkurage.
– En granne som hörde bråk och tumult i en lägenhet, busringde på dörren tills mannen kom och öppnade. Han släppte strypgreppet på kvinnan, vilket sannolikt räddade hennes liv, berättar Ayman Aboulaich.