När Göran Wallin går i pension efter 44 år på Visby flygplats är det inte i den roligaste av tider. Istället råder en av historiens största svackor för flygbranschen. I skrivande stund är det ynka två plan per vardag som ankommer och avgår från Visby. Orsaken är givetvis coronaviruset.
– Vi har upplevt någon större konkurs historiskt, och när askmolnet spred sig 2010 hade vi ett totalstopp i tio dagar. Men ingenting liknar det som pågår just nu, säger Göran Wallin när vi träffas på en ovanligt ödslig flygplats i Visby.
Vad som händer framöver vet ingen, men Göran tittar i alla fall tillbaka på 44 år inom en bransch som haft både guldår och kriser, likt den som pågår nu.
Som 19-åring fick Göran frågan av sin pappa, som jobbade som tekniker på flyget, om han kunde hoppa in som vikarie i januari 1976.
– Det var lastning och lossning jag började jobba med. Då skötte Linjeflyg all trafik, berättar Göran.
Sedan blev han kvar. I olika roller och under olika titlar fram till i dag. Göran har gjort det mesta från att vara bagagehanterare till brandman på flygplatsen.
– Jag har kommit fram till att jag avverkat nio flygplatschefer genom åren, och tio driftchefer.
I dag jobbar cirka 80 personer på Visby flygplats.
– Det bästa här är sammanhållningen och kollegorna. Det kommer jag att sakna, säger Göran.
Han har jobbat både för flygbolag, Luftfartsverket och senare dagens Swedavia.
– Inom den här branschen är det samma personer man ser hela tiden, vilket är roligt. Samma piloter och flygvärdinnor på planen, det är egentligen bara bolagen som ändrats genom åren.
Även om Göran mest trivts med att arbeta på marken har han också flugit själv.
– Tankarna på att jobba som pilot har funnits, men jag har sett till att de andra kommit iväg istället.
Men han har till exempel kört skogsbrandflyget som bevakar Gotland sommartid.
Ska du inte ta upp flygandet igen nu när du får mer tid?
– Ja, jag funderar på det. Det är ändå en viss tjusning med det, säger Göran.
Göran minns att den stora guldåldern för flyget var på 1980-talet.
– Det var goda tider. Linjeflyg ville få alla att flyga och ungdomarna kunde få en biljett för en hundralapp. En period var efterfrågan så stor att det gick en Boeing 737 Visby-Stockholm en gång i timmen, säger Göran.
Annars är flyget något som i långa perioder var dyrt och exklusivt.
– Och i dag har man istället flygskammen. Men jag kan tycka att flygbranschen inte riktigt har bemött all kritik om utsläpp. För flyget är inte riktigt så skitigt som vissa vill påskina, menar Göran Wallin.
När han började 1976 pratade få om miljön, och flygplansmodellen Convair Metropolitan, som då var en vanligaste, drevs med vanlig bensin.
– Det var propellerplan med en hederlig gammal kolvmotor, så det var lite annat än i dag.
Flygmonopolet avskaffades 1994 och nya aktörer dök upp med mer eller mindre udda flygmaskiner där biljettpriserna pressades. Ett var bolaget Flying Enterprise, som många minns flög med sina fyrkantiga plan av modellen Short 360 på linjen Visby-Bromma.
– Planet såg ut som en skokartong och hade ingen tryckkabin.
En av få "varor" förutom brev som fraktats med flyg från Visby minns Göran från tidigt 1980-tal.
– Under minkfarmens glansdagar födde man upp silverräv som såldes till Ryssland. Ett gammalt ryskt transportplan kom hit och vi fick då hjälpa till att lasta de levande djuren när de flögs härifrån.
Flygplatsen har varit förskonad från större draman under Göran Wallins tid. Genom åren har det dock skett mindre incidenter med mindre plan på övriga Gotland.
– Det mest dramatiska under min tid var nog en Fokker F28 från Linjeflyg som kanade ut i gräset när det var snö, men det gick bra.
Ett charterplan i början av 2000-talet drabbades också av fiskmåsar i motorn i samband med start. Samma sak hände också med det militära fraktflygplanet C17 som besökte Visby 2017.
– Nu för tiden händer det även då och då att militära plan får någon indikering på ett fel ombord och då åker vi ut med brandbilarna, men oftast kan de ändå landa snyggt och fint utan problem, säger Göran.
En och annan kommer ju hit i privatplan. Har ni inte haft några riktiga superkändisar som landat genom åren?
– De som kommer i små plan kan vara precis vad som helst. Nog har det passerat en och annan känd. Petter Stordalen åker här då och då eftersom han äger ett hotell. En sommar kom en oljeschejk med en stor jet-maskin. Det var under Snäcks storhetstid. Men de tyckte att det var lite dåligt med tjejer här så de åkte ner till Tyskland och hämtade upp några och kom tillbaka igen, berättar Göran.