Dokumentation är A och O

Nästan alla Gotlands Tidningars många reportage om arkeologi skildrar människor med spadar, handsållar, borstar och laserinstrument i färd med en utgrävning. Med viss rätt, för arbetet i fält är fascinerande.

Det bokstavligen jordnära är spännande både för arkeo­logen och amatören. Men sen ska alla fynd katalogiseras och systematiseras, utan det mödosamma arbetet kan inte kunskapen om äldre tider växa.

– Dokumentation är a och o. Missar vi att fylla i en blankett, ja då finns ju inte fyndet tillgängligt för forskningen, säger Sara Johnsson.

Hon är arkeologistuderande på masters-nivå vid Campus Gotland. Vi träffar henne och andra studenter i Campus Gotlands huvudbyggnad, där det finns ett laboratorium på tredje våningen. De kommer från flera olika lärosäten och befinner sig i olika skeden av sin utbildning.

Under ledning av universitetsadjunkten Alexander Andreeff, som ansvarat för utgrävningarna i Buttle under flera års tid, är de nu i färd med att registrera alla keramikskärvor, kol- och benbitar och andra lämningar som påträffats under årets fältsäsong.

Arbetet kallas fyndhantering. Stämningen bland studenterna präglas av både uppsluppenhet och djup koncentration. Det är ett grannlaga arbete, med många blanketter som ska fyllas i.

”Det här rapportbeskrivningsjoxet stämmer inte!” hör jag en röst säga. Men stämma måste det förstås göra till sist, om inte mödan ska vara bortkastad.

Ett vetenskapligt fundament är att experiment och undersökningar ska kunna upprepas, men i arkeologin går inte det.

– När vi undersöker en plats så påverkar vi samtidigt den, den går inte att återställa. Det är som att kolla i en gammal bok – och sen bränna upp den. Därför är det så viktigt att allt noteras, säger Adam Engevall, också han student på Campus Gotland.

Vid ett av borden arbetar Cajsa Olausson, Uppsala Universitet och Anna-Maria Falck, Campus Gotland.

– De många byggnadskonstruktionerna är ett skäl till att fornlämningsområdet i Buttle är så intressant, säger Cajsa Olausson.

Och Anna-Maria Falck kommenterar att det tar tid att lära sig känna igen alla material som fynden består av. Från de utgrävda husen i Buttle är kompletta föremål sällsynta, det mesta är bara små skärvor som sållats fram.

Alexander Andreeffs intresse för fornlämningsområdet i Buttle började med de spektakulära bildstenarna, en av dem är Gotlands högsta. Men här finns också flera stenhusgrunder och lämningar av en delvis stensatt väg.

– Husen låg där och hägrade, säger Alexander Andreeff.

Ett av målen under årets säsong var att undersöka tre stengrunder, ett annat att undersöka förhållandet mellan platsen för bildstenarna och den äldre järnåldersbebyggelsen.

– Vi har också sökt och fått ett anslag ur en fond för att göra ett antal kol-14 analyser, berättar Alexander Andreeff.

– Vi siktar framför allt på att undersöka djurben från orörda lager, för att bättre kunna jämföra olika tidsåldrar i området.

Victor Melander, forskare vid Australian National University i Canberra, har deltagit i fältundersökningarna vid Buttle i flera år.

– Vi lär oss mer och mer om ett komplicerat samhälle med avancerad teknik. Våra föreställningar om ett primitivt bondesamhälle är till stor del en fördom från 1800-talet.