KARTA: Skolorna som försvann och de som blev kvar

De senaste tio åren har tio grundskolor lagts ned på Gotland, varav en startat i ny regi. Totalt har 17 kommunala grundskolor lagts ner under 2000-talet.

Foto: Fotograf saknas!

antal elever skola för skola2017-08-18 07:10

Höstterminen 2007 började 6 271 elever skolan, från förskoleklass till årskurs nio. Tio år senare, hösten 2017, har elevantalet sjunkit till 6 053, en minskning med 218 elever.

TABELL: Så många börjar grundskolan 2017, skola för skola, klass för klass (klicka för att öppna i större fönster)

Våren 2007 tog barn- och utbildningsnämnden det hittills största samlade beslutet om skolorganisationen.

Åtta landsbygdsskolor skulle stängas under 2008 och 2009. Dessutom skulle Humlegårdsskolan, med förskoleklass och årskurs 1, läggas ner till höstterminen 2009, men det blev aldrig genomfört.

– Tappet var ingen överraskning. Det föregicks också av en stor uppgång, det var likadant i hela Sverige, säger Brittis Benzler (V), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Läs mer om minskade årskullar: Här är skolorna som vuxit mest och tappat flest

Fårö, Tingstäde, Roma kyrkskola, Hörsne, Eksta, Fardhem, När och Rone stängdes de nästkommande åren. Fardhem startade om i Atheneskolans regi. År 2012 stängdes även Hogrän skola och friskolan K-A Westerbergskolan i Klintehamn, som drevs av Hassela Gotland.

– Det var inte första gången vi lagt ner skolor. Vi har lagt ner 16 skolor under 2000-talet, säger Brittis Benzler.

Mellan 2003 och 2007 lades åtta* kommunala skolor ner på landsbygden: Hablingbo, Träkumla, Stenkumla, Halla, Hejde, Barlingbo, Gothem* och Östergarn.

Kartan ovan visar grundskolor som lagts ner under 2000-talet (röda skolor) och de som ännu är kvar (gröna skolor). Klicka på punkterna för mer information.

Öppna kartan i större fönster>>

De kommunala skolor som lades ner 2008 och senare hade mellan 9 och 63 elever år 2007. Inför kommande läsår är de minsta kommunala skolorna, till elevantalet sett, Eskelhem F-3, Öja F-6 och Kräklingbo F-6. Årskurs 4-6 har flyttats från Eskelhem till Västerhejde för att ge plats åt förskolan, vilket göra att enheten ser mindre ut än den egentligen är.

– Om Öja och Kräklingbo inte hade legat där de ligger, och vi bara hade tittat på elevantalen, så hade vi självklart lagt ned dem. De skolorna finns enbart kvar av regionalpolitiska skäl. Elevantalet motiverar inte att ha dem kvar, anledningen till att de är kvar är att de har ett upptagningsområde som täcker in Gotlands ytterändar och där vi bedömt att det är viktigt att behålla den samhällsservicen.

Foto: Malin StenströmÖja skola.

Hur ser det ut framåt, blir Öja och Kräklingbo kvar?

– Det är väldigt svårt att veta långsiktigt. Regionstyrelseförvaltningen arbetar just nu med att ta fram en serviceplan för Gotland. I den kommer man bland annat att titta på hur man ska upprätthålla servicen i ytterområdena och vilken service man kan förvänta sig där. I det kommer man förstås att fundera över skola och förskola.

– Jag kommer att arbeta för att vi ska ha skolor i Öja och Kräklingbo, men det finns en gräns. En skola måste ha elever.

Brittis Benzler tror att det kommer fler förändringar, nämnden har fortsatt uppdraget att skapa större enheter, men just nu handlar det om att samla och göra större förskolor i Visbyområdet.

Oavsett vad politikerna vill så finns det flera faktorer som påverkar skolornas framtid. Befolkningsutvecklingen är relativt enkel att förutspå, men även föräldrarnas val och möjligheten att rekrytera lärare spelar stor roll.

– Väljer många föräldrar bort en skola så kan politikerna inte rädda den.

Foto: Malin Stenström
Brittis Benzler (V), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Brittis Benzler har alltid varit emot det fria skolvalet.

– Att elever på landet väljer skolor i Visby är inte långsiktigt bra, oavsett om de väljer en fri eller kommunal skola. Det försvårar ambitionen att ha bra skolor över hela ön och i en del fall blir det också fördyrande för oss. Jag förstår att man som individ har sina skäl, men på en samhällelig nivå är det bekymmersamt.

Trots att elevantalet sjunkit på Gotland under 2000-talet är Brittis Benzler positiv till de senaste årens utveckling. – Prognosen som gjordes 2011 visade på ett fortsatt ganska jämnt elevantal, men i verkligheten har det faktiskt vänt uppåt.

Inför vårterminen 2017 hade Gotland 348 fler elever i grundskolan än prognosen från 2011, vilket innebär en ökning med 330 elever sedan 2011. Att eleverna ökar mer än prognosen beror bland annat på inflyttning från fastlandet och asylsökande.

– Den här höstterminen ser det ut att ha ökat ytterligare, det är en väldigt positiv överraskning, säger Brittis Benzler.

*Texten är korrigerad 2017-08-18. Gothem skola stängdes efter vårterminen 2007.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om