Intresset och behovet av att hitta alternativa energilösningar började redan för över 30 Är sedan. I början av nittiotalet köpte han tvÄ vindkraftverk och nÄgra Är kring millennieskiftet arbetade han pÄ Vindkompaniet i Hemse.
â Ăr man lantbrukare och tekniskt intresserad ligger det ganska nĂ€ra tillhands, sĂ€ger Magnus om drivkraften bakom klimattĂ€nket.
â Speciellt biogas eftersom det omvandlar organiska avfalls- och restprodukter till grön energi och biogödsel och dĂ€rför sluter kretsloppet pĂ„ ett oslagbart sĂ€tt, berĂ€ttar han vidare.
Sedan ett antal Ă„r tillbaka har Magnus sĂ„lt vindsnurrorna för att kunna satsa pĂ„ biogasen som han tillsammans med engagerade medarbetare och samarbetspartners byggt upp under drygt tio Ă„r â BroGas som producerar biogas och Biogas Gotland som förĂ€dlar och sĂ€ljer den som fordonsgas.
VÀgen hit, resan med Biogas Gotland och BroGas som bildades 2008 respektive 2010, har förstÄs inte varit spikrak. Han fÄr ofta höra att "det Àr för dyrt att tanka biogas pÄ Gotland".
Detta trots att biogasen pÄ Gotland sedan en tid tillbaka Àr billigare Àn mÄnga aktörers motsvarande produkt pÄ fastlandet, berÀttar Magnus:
â Förutom en kort period under coronakrisen Ă€r dĂ€rtill biogasen pĂ„ Gotland alltid billigare Ă€n bensinen, just nu betalar man cirka tvĂ„ kronor mindre för motsvarande energimĂ€ngd, berĂ€ttar Magnus.
Ăven om försvarstal och lobbyverksamhet tillhör vardagen med biogasen, gör han det gĂ€rna.
â Det Ă€r kul, annars hade jag inte hĂ„llit pĂ„. Extra roligt Ă€r det tack vare att jag har förmĂ„nen att utveckla och driva verksamheten tillsammans med ett fantastiskt duktigt och engagerat driftteam och nĂ€tverk av samarbetspartners.
Och Magnus hoppas att han fĂ„r fortsĂ€tta lĂ€nge till â för det finns oĂ€ndliga möjligheter med biogasen. Som att anvĂ€nda sig av den för att ta upp koldioxid och lagra det i marken.
Han berĂ€ttar att tekniken för detta, samt för flera andra anvĂ€ndningsomrĂ„den för biogasen, redan finns. Det handlar om en marknad â och en vilja â som Ă€nnu inte riktigt infunnit sig, men som han tror kommer.
â Om vi till exempel anvĂ€nder biogasen för att binda och lagra koldioxid blir biogasen Ă€nnu bĂ€ttre Ă€n klimatneutral, och det Ă€r sĂ„ vi behöver tĂ€nka nu. Det Ă€r för sent att "bara" minska vĂ„ra utslĂ€pp, vi mĂ„ste fĂ„nga upp dem om vi ska nĂ„ klimatmĂ„len och kunna göra skillnad.
Att i princip enbart fokusera pÄ elbilar, vilket de flesta politiker föresprÄkar, Àr inte bra för snabbast möjliga energiomstÀllning, menar han.
â Elen Ă€r absolut en viktig del av fordonsflottans omstĂ€llning, men vi ska dock komma ihĂ„g att batterierna Ă€nnu sĂ„ lĂ€nge inte Ă€r klimatneutrala, och cirka 65 procent av vĂ€rldens elproduktion Ă€r fortfarande fossil. Biogas, som Ă€r helt fossilfritt, mĂ„ste samverka med el och andra förnybara alternativ för att nĂ„ de klimatmĂ„l som finns â Ă€ven för fordonsflottan.
Under 2021 har Magnus Ahlsten belönats för sitt arbete med biogas, bland annat med Svebios Jan HĂ€ckner-stipendiet. Nomineringen till Ă„rets gotlĂ€nning 2021 Ă€r mycket hedrande â men ocksĂ„ otroligt överraskande â sĂ€ger han:
â Ăven om jag har svĂ„rt att förstĂ„ det; detta kĂ€nns vĂ€ldigt förvĂ„nande, sĂ„ Ă€r det hedersamt. Att vinna skulle vara ett erkĂ€nnande för hela klimatomstĂ€llningen, om inte annat.
Juryns motivering lyder: PÄ den svÄra vÀgen att stÀlla om till ett mer hÄllbart samhÀlle behövs personer som gÄr före och visar vÀgen. Magnus Ahlsten har gjort detta lÀnge. Som entreprenör inom biogasbranschen har han bidragit till Gotlands vÀg mot en grönare framtid.
Transporter pÄ land och till sjöss kan nu drivas av lokalproducerad biogas, och Àven den gotlÀndska industrin drar nytta av innovationstÀnket.
Magnus Àr en drivkraft för regional utveckling och energiskifte frÄn fossilt till förnybart, och har Àven under 2021 uppmÀrksammats nationellt för sitt engagemang i miljöfrÄgor.