Almedalen övervakas med kamera

Polisen ska använda bevakningskameror för att förhindra brott under politikerveckan. Runt om i Almedalen med omnejd har nu ett vakande öga placerats ut.

Övervakningskamera

Övervakningskamera

Foto: Åsa Sveds

ALMEDALSVECKAN (GT)2017-06-28 06:30

Det här är första året som bevakningskameror används under politikerveckan. En anledning till det är oron i samhället, bland annat när det gäller terrordåd och en ökad aktivitet bland rasistiska grupper.

– Vi har tagit lärdom av vad som händer i världen, säger Tove Hägg som är polisens informatör för planeringen av Almedalsveckan.

Vid hamnplan i Visby jobbar Torsten Bogren och Jim Nyström med att montera kameror på strategiska platser.

– Det är polisens kameror vi sätter upp. Efter Almedalsveckan ska de tas ned för att användas någon annanstans i landet, berättar Torsten Bogren.

Att den rasistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen beviljats platsmark av regionen och fått polisens tillstånd att hålla tal, är en anledning till att övervaka med kamera. Polisen har gjort bedömningen att de har läget under kontroll och tillräckligt med resurser för att veckan ska kunna genomföras under ordnade och säkra former.

– Vi har beviljat tillstånd och anser att vi kan ta hand om eventuella ordningsstörningar, säger Tove Hägg som påpekar att det är polisens uppgift att se till att göra det möjligt för folk att mötas och uttrycka sin åsikt..

När Nordiska motståndsrörelsen demonstrerade i Falun den första maj, ansåg polisen att det fanns en hotbild och använde då övervakningskameror. Falu kommun evakuerade 50 ensamkommande barn och ungdomar samt 25 anställda från en förläggning. De flyttades och bodde på annan plats under några dagar.

Det är inte aktuellt på Gotland.

– Vi har kontinuerlig kontakt med polisen. I dagsläget finns inget hot, säger Hanna Ogestad, avdelningschef på mottagningen av ensamkommande barn och ungdomar i Visby.

I Visby bor omkring 65 ensamkommande ungdomar i förläggningar i regionens boende. Dessutom finns en del ensamkommande ungdomar som bor privat eller i familjehemsplacering.

Socialförvaltningen har beredskap för att flytta de ensamkommande barnen om polisen skulle bedöma att det finns en hotbild.

– Vi har rutiner och riktlinjer att förhålla oss till om vi skulle behöva byta lokaler, säger Hanna Ogestad.

Socialdirektör Marica Gardell tycker det är viktigt att informera om hotbilden men inte väcka mer oro än som behövs.

– Det är en svår balansgång. Ungdomarna kommer från ett krigshärjat land och har en del med sig i bagaget. Vi måste ge en bra bild till killarna, men inte skapa oro i onödan, säger hon.

asa.sveds@gotlandstidningar.se

0739252606

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om