Betty Pettersson föddes på Adelsgatan 35 i Visby den 14 september 1838. Pappa var sadelmakaren Olof Pettersson och mamma hette Carolina, född Kullberg.
Denna begåvade flicka hade tidigt stora ambitioner. Hon gick i fröknarna Molanders privatskola, som så många andra av den tidens framåtsyftande flickor.
Enligt Ingeborg Lingegård, som skrivit flera böcker om gotländska föregångskvinnor, skaffade sig Betty förmodligen sedan någon slags lärarutbildning på fastlandet.
Hon återkom till ön för att undervisa innan hon 1860 flyttade härifrån för gott. Hon försörjde sig som guvernant i slott och herresäten vid Tjust och Nyköping medan hon bidade sin tid.

33 år gammal
Betty ville ta studenten men det var vid den tiden förbjudet för kvinnor. Inte förrän 1870 beslöt riksdagen att öppna läroverken för kvinnor. Året därpå den 16 maj tog Betty som första svenska kvinna studentexamen som privatist vid Nya Elementarskolan i Stockholm. Då var hon 33 år gammal.
Denna historiska bedrift gick nästan spårlöst förbi i medierna. Dagens Nyheter gav dock Betty erkänsla i en liten notis.
Men vad ska man med en studentexamen till om man inte får tillträde till universitetet? Inte förrän två år senare, 1873, fick kvinnor tillstånd att studera vid akademierna, dock med undantag för teologiska och juridiska fakulteterna.
Men redan året innan hade Betty Pettersson, denna modiga kvinna, skrivit in sig vid Gotlands nation, Uppsala universitet, och begärt dispens för att få studera.
Det var säkert inte lätt att vara ensam kvinna i nationen. Det talas om karikatyrer och nidvisor, författade av de andra 24 gotlänningarna.
Men hon stod ut och blev murbräckan som öppnade portarna till den högre utbildningen för kvinnor.

Lärare
1875 fick hon sin akademiska examen i en rad ämnen. Förutom huvudämnet nyeuropeisk lingvistik, var det nordiska språk, latin, historia, matematik, kemi, botanik, zoologi och filosofi.
Nästa glastak att spräcka var förstås att få anställning som lärare vid ett läroverk. Där gick bara pojkar och där fanns bara manliga lärare. Betty blev den första kvinna i landet som fick en sådan anställning, vid det som senare blev Östra real i Stockholm.
Där gjorde hon sig känd som en duktig pedagog, omtyckt av såväl elever som föräldrar. Hennes kolleger hade däremot svårt att acceptera henne.
Betty Pettersson gifte sig aldrig utan bodde tillsammans med sin syster Hedvig, som skötte hushållet. De hade också en bror, Edvard, som var sjöman.
Betty fick inget långt liv för att njuta frukterna av alla sina ansträngningar. Hon fick tuberkulos och avled den 7 februari 1885, endast 47 år gammal. Hon ligger begravd på Norra kyrkogården i Stockholm.
Efter Bettys död skrevs det en del hyllningsartiklar om hennes insats som banbrytande kvinna. Men det är inte lätt för eftervärlden att numera bli påmind om henne.
Det som finns är en minnesplakett i hennes gamla skola, Östra real och Stockholms kommun har satt upp något liknande vid kyrkogården.

18 kvinnor
När Kajsa Hallberg, elevkårsordförande på Säveskolan år 2000, förstod att bara manliga namn var på förslag till de tre nya gymnasierna levererade hon 18 kvinnliga namn att välja bland. Det blev Elfrida Andrée.
När Kajsa frågade varför det inte blev Betty Pettersson, föregångskvinna inom just lärdomsområdet, fick hon till svar att namnet var så vanligt att det inte dög att döpa en skola efter det...
På Gotlands nation i Uppsala har dock puben fått Bettys namn och på en vägg hänger ett oljeporträtt, målat 2006 av Kajsa Hallberg.
Det har tidigare funnits en enkel skylt vid Bettys födelsehem på Adelsgatan 35. Fastighetsägaren Ove Magnusson säger nu att han senast i maj ska sätta upp en ny, gjuten, stilren skylt om Betty.
I Visby exploateras många områden just nu och flera små parker i innerstaden saknar namn.
Betty Pettersson är värd att bli ihågkommen av sin födelsestad!