När man råkat ut för ett brott brukar frågorna vara många och det är inte alltid helt självklart vart man ska vända sig för att få hjälp. Det är då den ideella organisationen Brottsofferjouren rycker in.
Som man kan höra på namnet finns jouren till för att stötta och hjälpa människor som utsatts för brott, men även vittnen och anhöriga. I landet finns cirka 1000 volontärer som gör detta på sin fritid och 12 av dem har Gotland som sitt arbetsområde. Varje onsdag har jouren öppet för besök på Träffpunkt Gråbo. Då ringer man även upp brottsoffer som i samband med polisanmälan angett att de vill ha kontakt. Olaga hot, misshandel, ekonomiska brott, kvinnofridskränkning och bedrägerier är några av de vanligaste brottsorsakerna som jouren kommer i kontakt med.
Oftast har brottsoffer ett behov av att få prata med någon och få goda råd. Det kan även vara en del praktiska saker man behöver hjälp med. Det kan vara allt från att kolla upp försäkringar och få kontakt med en psykolog till att förbereda sig inför ett vittnesmål i rätten. Birgitta Örnberg, som är samordnare för stöd i domstol, har stor erfarenhet av att stötta offer och delta i rättssalen berättar:
– Vi följer med vittnen till rättssalen innan så dom känner igen sig. Det är stor skillnad om vittnen är förberedda. Det blir ett bättre vittnesmål då, säger hon.
BOJ, som Brottsofferjouren oftast förkortas, strävar ständigt efter att förnya sig och det finns alltid plats för fler i detta härliga gäng. Gotland är en av de nio kommunerna som ingår i Brottsofferjouren Stockholm Gotland som är Sveriges största brottsofferjour. Gunnar Bergfasth, är styrelsemedlem och länk till verksamheten på Gotland.
– Vi vill ha medarbetare som speglar samhället i stort. Vi bedriver grundutbildning i egen regi och det krävs att man kan lägga ned både tid och engagemang. Det har visat sig att gruppen nya pensionärer, som både är åldersrika och åldersvisa, är de som stannat i brottsofferjouren, berättar Gunnar.
Några särskilda färdigheter eller tidigare kunskaper krävs inte men man bör vara empatisk och en god lyssnare. Resten lär man sig i den interna grundutbildningen där man bland annat besöker rätten, får sitta med och lyssna på samtal och har praktik. Det enda som egentligen krävs är att man kan lägga ner några timmar i veckan.
– Men det är inte så betungande, försäkrar Marianne Nilsson, som är samordnare för den allmänna stödverksamheten.
Det märks att det är en sammansvetsad grupp som trots allvarliga ämnen ändå har nära till skratt och den medmänskliga värmen sprids i lokalen. Som volontär ger man mycket av sig själv men det gör också att man får mycket tillbaka.
– Tacksamheten man får när man hjälper någon här den går inte att få någon annanstans, säger Annelie Björkander som är ansvarig för marknadsföring och den utåtriktade verksamheten.
– Man kan göra en liten insats som betyder väldigt mycket, avslutar Marianne.