C-DEBATT
Onsdag-torsdag 18-19 mars så ändrades helt plötsligt allt i min värld.
Då blev det känt att Sverige hade en allmän spridning av corona. Sedan dess, och det känns som evigheter sedan, har allt förändrats i en rasande takt. Riksdagen är nu stängd för besökare och visningar.
En frivillig uppgörelse gör att 55 ledamöter utgör hela röstunderlaget i kammarens omröstningar. Alla ledamöter har blivit ersättare i alla utskott. Denna vecka är det bara ett fåtal ledamöter på plats för att upprätthålla både utskottsarbetet och voteringarna. Resten jobbar hemifrån, däribland jag. Det innebär att Skypemöten och telemöten numera är normen. I tisdags deltog jag i fyra Skypemöten hemifrån till exempel.
Samtidigt har intensiva förhandlingar skett löpande mellan Januaripartierna och regeringen. Det har resulterat i många Coronapaket, tror vi är uppe i cirka fem stycken vid det här laget. Och fler kommer garanterat framöver. Politiskt har det också slutits en slags borgfred i detta krisläge, vilket innebär att alla partier ställer upp och sluter sig samman för landets bästa.
Partipolitiken får helt enkelt vänta tills krisen är över. Det har varit befriande att se uppslutningen kring detta tänk. Vad jag noterat så har endast Björn Söder i SD varit ute och vevat i gammal god SD-stil, övriga har förstått allvaret i situationen.
Corona har utvecklats till tre kriser i en. Det nya viruset har givetvis skapat en medicinsk kris. Vid det här laget har nog alla sett Folkhälsomyndighetens presskonferenser där befolkningen fått löpande uppmaningar att följa. Den medicinska krisen skapar snabbt en ekonomisk kris eftersom många verksamheter tvärbromsar. Åtgärderna som sätts in medicinskt måste hela tiden vägas mot att minimera den ekonomisk krisen. Den balansen är så klart väldigt svår att hitta, speciellt som ingen vet hur pandemin utvecklas.
Den tredje krisen är en psykologisk kris i samhället. Det beror på att ingen varit med om något liknande förut och att väldigt många är oroliga för både sin egen hälsa och ekonomi. Parallellerna med det som hände kring Palmemordet och Estonia finns där. Helt plötsligt skapas det väldigt många ”experter” som uttalar sig tvärsäkert om allt. Tycker att alla ska vara lite extra ödmjuka i denna svåra tid, många är i obalans och då agerar man inte helt rationellt, det får vi ha stor förståelse för nu.
Gotland har än så länge klarat sig hyfsat. Min stora oro är inför sommarsäsongen. Hur kommer detta slå för den så avgörande besöksnäringen? Det är omöjligt att uttala sig om i dagsläget. Jag hoppas nu på en tidig och varm start på sommaren, en av de få saker vi vet är att viruset vantrivs i värme. Håller tummarna för högsommarvärme i början av maj, då kanske förlusterna kan minimeras. Just nu är vi människor små på jorden.