Ledare: Sänk inte eleverna för att höja skolan

Just en likvärdig skola var också syftet med den nu slutförda utredningen. Och regeringen har fått precis vad den beställde. Slutbetänkandet, som presenterades på måndagen, innehåller förslag som i första hand ska blanda elevgrupper och i andra hand höja kvaliteten på skolorna.
De ändringar som utredaren Björn Åstrand lägger fram är både ett nytt finansieringssystem och ett borttagande av dagens system med kötid som urvalsmetod. I stället föreslås att alla skolval görs via ett nationellt system som hanteras av nya regionala skolverksorganisationer. Valet ska dessutom göras under en begränsad ansökningsperiod, för att inte barn till föräldrar som tidigt har ställt dem i kö ska få en fördel.

Begränsade ansökningsperioder fungerar i dag för ansökan till exempelvis gymnasium och högre utbildning. Men en grundskola med fler sökande än platser kan inte göra urval efter betyg, eftersom några sådana inte finns. I stället vill utredningen att varje skolhuvudman ska kunna välja mellan att göra urval efter bland annat lottning, geografiska upptagningsområden eller för att uppnå en allsidig social sammansättning bland eleverna. Dessutom ska huvudmännen överlag verka för en allsidig social sammansättning.
Problemen med de föreslagna urvalsgrunderna är många. Inte minst när det handlar om den sociala sammansättningen. För att kunna blanda elever med olika socioekonomiska bakgrunder krävs att den som gör urvalet stämplar vissa elever som särskilt utsatta, till exempel utifrån migrationsbakgrund eller bostadsområde. Bara det är på gränsen till diskriminering, vilket utredningen också erkänner. Dessutom är risken hög att det träffar fel, eftersom långt ifrån alla barn med till exempel migrationsbakgrund lever i socioekonomiskt svaga familjer.

Gemensamt för alla utredningens urvalsmetoder till skolan är att långt färre föräldrar och barn kan påverka sannolikheten för att få en plats på skolan de föredrar. Dagens kösystem är knappast optimalt, men det ger alla familjer, oavsett resurser, en ärlig chans att sätta sina barn i en önskad skola.
I stället för att fokusera på hur undermåliga skolor kan bli bättre lägger utredningen fram krångliga förslag för att fler ska riskera att hamna i en dålig skola. Det må vara lika usla förutsättningar för de flesta, men precis som nu kommer de mest resursstarka alltid att ha råd att anpassa sig till de populära skolornas urval.
Visst är det positivt om skolan kan vara en plats där olika samhällsgrupper möts, men det syftet får inte vara underordnat utbildningskvaliteten. Tvärtom är det dåliga och stökiga skolors existens som driver på segregationen, eftersom resursstarka familjer och högpresterande elever ser till att ta sig därifrån. Åtgärda de skolor som inte fungerar!